ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Så mycket kostar näthånen föräldrarna

Stefan Wahlberg · 5 Nov 2013
Uppdaterad 17 Jan 2017
Hundratals elever i Göteborg protesterade sedan unga flickor hängts ut som horor och slampor i sociala medier, något som ledde till den så kallade Instagramrättegången 2012. De fyra tonårstjejerna från Borås som nu dömts till skadestånd säger sig ha blivit inspirerade av Göteborgsfallet. Domen har precis överklagats till Hovrätten för Västra Sverige.  

Hundratals elever i Göteborg protesterade sedan unga flickor hängts ut som horor och slampor i sociala medier, något som ledde till den så kallade Instagramrättegången 2012. De fyra tonårstjejerna från Borås som nu dömts till skadestånd säger sig ha blivit inspirerade av Göteborgsfallet. Domen har precis överklagats till Hovrätten för Västra Sverige.   Foto: TT-Bild


Sociala medier har inte bara blivit den nya arenan för ungdomsbrott i form av näthat och grova förtal utan också en skuldfälla för unga. När fyra tonårstjejer på skoj” la upp sexrykten om några andra tonåringar på nätet så slutade det med 35 000 kronor i skadestånd. ”Det ska vara kännbara skadestånd. Jag uppmanar alla som blivit utsatta att själva gå till domstol”, säger en av Sveriges främsta experter på näthat, juridikprofessor Mårten Schultz.

klar

Artikellänk är kopierad

Foto: TT-Bild
Dessa rader på Instagram kostade flickorna 35 000 kronor.
Dessa rader på Instagram kostade flickorna 35 000 kronor.

Ungdomstjänst för grovt förtal och totalt 35 000 kronor i skadestånd. Det blev domen för fyra tonårsflickor mellan 16 och 17 år från Boråstrakten som ”på skoj” hade diktat ihop sexrykten om tre jämnåriga offer som de spred via Internet under några timmar. Även flickornas föräldrar dömdes att betala 8 800 kronor vardera av de utdömda skadestånden.

– Vi tycker att det här är principiellt fel. Som förälder har man inte en chans att hålla koll på vad ens tonårsdotter gör på Internet, säger en av de dömda flickornas pappor till Metro.– Alla vet att det inte funkar. Man kan inte hänga över axeln på en 17-åring. Dessutom kan ju den generationen så mycket mer om datorer, smartphones och alla dessa appar än vad man kan som förälder.

Inspirerades av InstagrammåletVid rättegången i Borås tingsrätt erkände de fyra tonårsflickorna vad åklagaren påstod att de hade gjort men nekade till att de hade gjort någonting brottsligt och därmed också skadeståndsansvar. Den 18 december förra året satt tonårsflickorna och chattade. Det var samma dag som upploppen hade startat i Göteborg i det som skulle komma att kallas Instagrammålet.– Vi följde det som hände i Göteborg och tyckte att det verkade kul att göra någonting liknande här i vår kommun, sa en av flickorna i rättegången.

Tre jämnåriga offer valdes ut och sedan ”klippte och klistrade” flickorna ihop bilder från bland annat Facebook med egenhändigt påhittade texter om de andras sexliv. Flickorna startade ett konto på Instagram där allting publicerades.– Det var mest på skämt i början med sen triggade vi varandra, sa en av flickorna under rättegången.– Syftet var ironiskt… Det hela var ju så överdrivet att det var svårt att ta på allvar, sa en annan av flickorna.

Flickvännen trodde det var santDe falska ryktena spreds snabbt och offren tog mycket illa vid sig.– Folk som jag inte känner pekade och nickade åt mig. Folk frågade om det verkligen var sant. Jag slutade umgås med personer som trodde på det som stod där, säger ett av offren.– Det blev problem med min flickvän som först trodde att det som stod på Instagram var sant, säger ett annat.Domen har precis överklagats till Hovrätten för Västra Sverige.

Professorn kritisk till nya lagen

Det ska dömas ut kännbara skadestånd för allvarliga kränkningar på nätet. Däremot är den nya lagen som gör föräldrar skadeståndsskyldiga högst tveksam. Det säger en av Sveriges främsta experter på näthat, Mårten Schultz som är professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Han fick nyligen Ungdomsstyrelsens uppdrag att gå till botten med frågan.

– Det ligger i allas intresse att den informationsfrihet som Internet innebär inte missbrukas till att utsätta för hot och allvarliga kränkningar.En mycket liten del av det näthat som är brottsligt leder dock till åtal. Mårten Schultz uppmanar därför alla som har blivit utsatta att själva gå till domstol.

– När rättsväsendet inte ingriper så är detta den enda framkomliga vägen. Skadestånden kan ju dessutom bli ganska höga.Mårten Schultz kom i höstas ut med boken ”Näthat – rättigheter & möjligheter” som är en handbok för hur man själv kan kräva upprättelse i domstol och få skadestånd.I boken redogör Mårten Schultz för var gränsen går mellan vad som är tillåtet och brottsligt och hur höga skadestånd man kan kräva för olika typer av kränkningar.

– Det ska vara kännbara skadestånd. Vissa kränkningar kan bli livslånga om till exempel sexbilder sprids och hamnar på porrsidor.

Schultz är dock emot den lag som gör föräldrar skadeståndskyldiga för vad deras tonårsbarn gör.– Den strider mot grundläggande principer om att man inte ska kunna hållas ansvarig för sådant som man inte själv kan kontrollera. Däremot förstår jag att den i praktiken har en starkt preventiv effekt.

Mårten Schultz
Mårten SchultzFoto: TT-Bild
klar

Artikellänk är kopierad

Stefan Wahlberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro