ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Så mycket regnskog skövlas för varje lina kokain

· 17 Nov 2014
Uppdaterad 17 Nov 2014
Uträkningar visar hur mycket knarket skadar miljön. Varje lina kokain innebär en kvadratmeter skövlad regnskog och produktionen av en cannabisjoint med högenergilampor motsvarar samma energiförbrukning som en 100-wattslampa som lyser i 25 timmar.

Uträkningar visar hur mycket knarket skadar miljön. Varje lina kokain innebär en kvadratmeter skövlad regnskog och produktionen av en cannabisjoint med högenergilampor motsvarar samma energiförbrukning som en 100-wattslampa som lyser i 25 timmar. Foto: TT, AP


klar

Artikellänk är kopierad

Regnskogen i Sydamerika huggs ned för att kokainet ska flöda till Stureplan – och varje cannabisjoint gör Earth hour meningslös. Narkotikan är en dold miljöbov, enligt en rapport. 

Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm, ISDP, har klurat på den udda frågeställningen om hur narkotikan påverkar miljön. 

Resultatet blev en rapport som avslöjar en ny sida av knarket.

– Narkotikan är en miljöbov som förstör vår planet, säger Walter Kegö, forskare på ISDP.

LÄS MER: Sveriges narkotikapolitik sämst, inte bäst

Utgångspunkten är att narkotikan har flera bieffekter som många aldrig tänker på: Cannabisodlingarna som ofta finns inomhus är energi­krävande eftersom plant­orna behöver högenergilampor. Walter Kegö förklarar att produktionen av en färdig cannabisjoint motsvarar samma energiförbrukning som en 100-wattslampa som lyser i 25 timmar. 

Enligt ISDP bränner kokaodlarna i Syd- och Centralamerika varje dag ned 500 fotbollsplaner av den krympande regnskogen för att kunna använda marken. 

LÄS MER: Svenska knarkvanor avslöjas av avloppsvattnet

Det finns beräkningar på att varje lina kokain innebär en kvadratmeter skövlad regnskog, säger Walter K­egö. 

K­okabladen behandlas sedan med cement och bensin för att bli bensoylmetylekgonin – eller i mer vardagligt tal kokain.

– Restprodukterna som innehåller väldigt mycket gifter slängs i floderna. Det leder till att växt- och djur­livet påverkas.

LÄS MER: Kokainet var nära att ta deras liv

amfetaminmetamfetaminecstasyVarjegångergiftigarestprodukterSamma problematik finns med de syntetiska drogerna – till exempel , och . färdigt gram för med sig 20-40 så mycket .

– Narkotikatillverkarna lastar en van med de giftiga tunnorna och kör ut i skogen och sätter eld på det, e­ller så slänger de det bara i kanalerna. De tar inget ansvar alls, det åker bara ut.

Det är på uppdrag av Folkhälsomyndigheten som ISDP har sammanställt kunskapsläget om narkotikans miljöpåverkan i rapporten ”Knark – en miljökatastrof”, som publicerades den 12 n­ovember.

klar

Artikellänk är kopierad

NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro