ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Så sanerar du bort farliga kemikalier

Karolina Skoglund · 9 Apr 2014
Uppdaterad 9 Apr 2014

Soffan, mattan, köksutrustningen, plastgolvet, schampot, leksakerna, gardinerna, överkastet. Listan på vad som kan innehålla farliga kemikalier i ditt hem kan göras lång. Och många klampar runt i rena laboratorier utan att ha någon aning om det. Så här kemi­sanerar du farliga ämnen hemma – och minskar riskerna för att drabbas av sjukdomar.

klar

Artikellänk är kopierad

Mjukplast är en värsting som är ganska enkel och snabb att rensa bort ur hemmet. Till exempel de matlådor som Ulrika Dahl, Naturskyddsföreningens  avdelningschef för miljögifter, visar upp på bilden.
Mjukplast är en värsting som är ganska enkel och snabb att rensa bort ur hemmet. Till exempel de matlådor som Ulrika Dahl, Naturskyddsföreningens  avdelningschef för miljögifter, visar upp på bilden.Foto: Urban Brådhe

Förr eller senare kommer de flesta av våra prylar i hemmet att släppa ifrån sig kemikalier, både ofarliga som farliga. Att minimera riskerna kan därmed inte bara vara klokt, utan även nödvändigt.

– En värsting, men som är dyr och svår att byta, är PVC-golv. Framförallt om de är inlagda före år 2000. Efter det började branschen frivilligt fasa ut en av de farligaste mjukgörarna i golvet, säger Ulrika Dahl, Naturskyddsföreningens avdelningschef för miljögifter.

En annan värsting, som är betydligt snabbare och enklare att rå bot på, är att rensa bort prylar i mjukgjord plast, menar hon.

– Allt som är mjukare än lego brukar räknas som mjukgjord plast. Ska man till exempel ha flip flops av billig kvalité i hallen kan man ha dem i en låda i stället, så att de farliga mjukgörarna inte sprids allt för mycket.

Men det värsta rummet när det kommer till mjukplast är oftast barnkammaren, säger Ulrika Dahl.

– Ett svenskt barn har i dag drygt 500 leksaker. Så mitt hetaste tips där är att slänga ut alla gamla leksaker i mjukgjord plast, eftersom de nyare ofta är bättre. Särskilt sedan 2007 då vi fick en ny kemikalielagstiftning. Men även sedan förra året, då till exempel reproduktionsstörande ämnen i leksaker förbjöds.

Har man inte barn är köket garanterat en plats där många plastsaker trängs med varandra. 

Och här handlar det inte bara främst att plocka bort mjukgjord plast för att riskminimera.  

– Nej, i köket är det ännu lättare. Där bör man undvika all plast som kombineras med värme och livsmedel, eftersom den släpper ifrån sig mer plastkemikalier när den blir upphettad. Där har vi allt från vattenkokare till behållare som man stoppar i mikron.

Eftersom kemikalierna ofta lägger sig i dammet hemma är det, enligt Ulrika Dahl, klokt att fukttorka golven lite extra ibland. Att vädra kan också vara en välgörande quick-fix i strävan efter ett hem friare från farliga kemikalier.

Forskare: Vi är försökskaniner hela bunten

Monica Lind, disputerad miljötoxikolog och docent i miljömedicin, studerar miljögifters betydelse för uppkomst av de stora folksjukdomarna; fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och benskörhet. Hon menar att vi vågar alldeles för mycket när det kommer till kemikalier i dag.

– Om du är ute i skogen och plockar svampar finns det sådana som du vet är farliga och sedan finns det massor av svampar som du inte säkert vet om de är farliga, som du inte heller plockar av den anledningen. Men när det gäller kemikalier, då plockar vi hejvilt. Även om vi misstänker att de är farliga, säger hon.

Enligt henne vet vi väldigt lite om de flesta av de kemikalier som vi använder mycket av, vilket innebär att vi egentligen är försökskaniner hela bunten.

– Men sedan finns det några få kemikalier som vi vet rätt mycket om. 

Till exempel Bisfenol A, som är en av de mest välundersökta kemikalierna. Det finns massor av studier som visar att bisfenol A har negativa effekter i mycket låga doser. Ändå är bisfenol A en av världens mest använda och därmed också mest lönsamma kemikalier.

Bland annat misstänks bisfenol A kunna orsaka reproduktionsstörningar och cancer, menar Monica.

– Till exempel har ett antal olika försöksdjur som utsatts för Bisfenol A fått förtätningar av sin bröstvävnad. Och detta är ett första­stadium till bröstcancer.

Men varje framsteg inom forskningen innebär en kamp mot enormt starka ekonomiska krafter, menar hon.

– De som tjänar pengar på det här vill ju fortsätta att tjäna pengar.

Läs mer: Giftet i din matlåda kan göra dig barnlös

Läs mer: Här kan dricksvattnet innehålla giftig plast

klar

Artikellänk är kopierad

Karolina Skoglund
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro