ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Så ska Interpol sätta stopp för skrotligorna

Mary Örnborg · 25 Aug 2010
Uppdaterad 11 Feb 2011
Allt elskrot hamnar inte på demonteringsfabriker, som på den här i Indien. I stället dumpas avfallet illegalt i fattiga länder.

Allt elskrot hamnar inte på demonteringsfabriker, som på den här i Indien. I stället dumpas avfallet illegalt i fattiga länder. Foto: Scanpix


klar

Artikellänk är kopierad

Kriminella ligor tjänar stora pengar på att dumpa e-skrot i bland annat i Afrika. Nu har ett internationellt samarbete inletts med Interpol för att få stopp på dem.

Interpol ska jaga kriminella som sysslar med handel med elektroniskt skrot och har därför inrättat projektet Global E-waste Crime Group.

Gruppens uppgift i första hand är att utreda hur utbredd den organiserade brottsligheten inom el-skrotsbranschen är.– Enligt en preliminär utredning som genomförts i Nederländerna när det gäller brott mot miljöavfallslagar har det visat sig att den sektor som är mest känslig för organiserad brottslighet är e-skroten, säger Emile Lindemulder, underrättelsepolis på Interpols miljöprogram.

Varje månad skeppas tonvis med e-skrot till mindre utvecklade länder, vilket kriminella ligor misstänks ligga bakom.  Mest drabbade är länder i Afrika och Asien som får ta emot den största delen av e-skrotet.

I våras samlade Interpol sina medlemsländer samt de mest drabbade länderna i Afrika för en konferens i Washington. Syftet var att skapa ett internationellt samarbete för att bekämpa e-skrotskriminaliteten. – Konferensen var ett första steg i att stimulera att länderna börjar dela med sig av information som leder till att underrättelsetjänsten kan börja kartlägga de kriminella ligorna, säger Emile Lindemulder.

Länderna ska lämna information till Interpol. All information samlas i en databas och analyseras på en strategisk nivå.– Det handlar om att vi ska identifiera vilka som är inblandade och hur stort problemet är. Men också kartlägga varifrån skrotet kommer och hur transportkedjan ser ut.  Därefter sker analysen på en taktisk nivå där vi identifierar storförbrytarna. Därför är det viktigt att länder som både skickar och tar emot e-skrot samarbetar, säger Lindemulder.

Uppgifter om att den kriminella verksamheten av e-skrotsdumpning i mindre utvecklade länder är stor och inte minst välorganiserad har Interpol fått information om från framför allt olika miljöorganisationer, bland annat Greenpeace.– Miljöorganisationer har följt detta mycket noga och vi anser att deras uppgifter är tillförlitliga, säger Emile Lindemulder.

Dock finns det inga direkta straffsrättsliga misstankar att individuella företag som samlar in e-skrotet för återvinning skulle ligga bakom den kriminella verksamheten ännu.– Vår åsikt är att det brister i hanteringen av e-skrot på väg från företagen till kretsloppshanteringen. I vissa länder märks det att mindre elskrot kommer fram till återvinningscentralerna.

Erik Albertsen, ansvarig för kemikalie­kampanjer på Greenpeace norden.
Erik Albertsen, ansvarig för kemikalie­kampanjer på Greenpeace norden.

Kommentar: "Tillverkarna har ansvaret"

Vi på Greenpeace tycker naturligtvis att det är positivt när myndigheter som Interpol engagerar sig i att stoppa verksamheter som är skadliga för miljön – som i det här fallet dumpning av e-skrotsavfall.

Men samtidigt är det viktigt att ha fortsatt fokus på att producenterna är de som är ytterst ansvariga för de miljöfarliga kemikalier som deras produkter innehåller. 

För även om Interpol jagar e-kriminella måste man vara realistisk och inse att kriminaliteten inte kommer att kunna utrotas helt.

Därför är det viktigt att trycka på producenterna att deras produkter inte ska innehålla miljöfarligt material.

klar

Artikellänk är kopierad

Mary Örnborg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro