ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

ANNONS

Så ska klottret i tunnelbanan stoppas – kan bli skyddsobjekt

Jesper Lindqvist · 12 Feb 2019
Uppdaterad 12 Feb 2019
Säkerhetsexperten Pierre Gudmundson menar att särskilda skyddsvakter kan komma att placeras ut vid SL:s depåer om dessa klassificeras som skyddsobjekt.

Säkerhetsexperten Pierre Gudmundson menar att särskilda skyddsvakter kan komma att placeras ut vid SL:s depåer om dessa klassificeras som skyddsobjekt. Foto: Privat/Hossein Salmanzadeh/TT


Varje år tvingas SL betala mer än 100 miljoner kronor för sanering av klotter. Nu vill delar av det politiska styret i Stockholm göra om SL:s depåer till skyddsobjekt. "Då har man rätt att placera ut skyddsvakter som får utöva dödligt våld", säger säkerhetsexperten Pierre Gudmundson.

klar

Artikellänk är kopierad

Förslaget kommer från Kristdemokraternas företrädare i Stockholm stad samt Region Stockholm.

Erik Slottner, trygghetsborgarråd i Stockholm, och Karl Henriksson, gruppledare för KD i Region Stockholm, säger till StockholmDirekt att man måste få ett slut på klottret i kollektivtrafiken.

Målet är därför att göra om SL:s depåer till skyddsobjekt. Depåerna, som är fem till antalet i Stockholm och finns i Nybohov, Högdalen Rissne, Vällingby och Hammarby, fungerar både som tåggarage och centraler för reparation och underhåll.

– Skadegörelsen leder till att tåg måste tas ur trafik för att klottersaneras, vilket skapar trafikförseningar. Förseningarna drabbar resenärer och därmed störs den motor som driver Stockholms ekonomi framåt, säger Erik Slottner till tidningen.

”Klotter räknas inte som sabotage”

Tillsammans med Karl Henriksson kommer Erik Slottner nu att arbeta för att bilda en politisk majoritet som står bakom förslaget. Efter det måste SL skicka en formell ansökan till Länsstyrelsen, som i sin tur i så fall kommer att fatta ett beslut i frågan.

Men att förslaget godkänns av Länsstyrelsen är långt ifrån givet på förhand.

– Det vi ska titta på när vi fattar beslut gällande eventuella skyddsobjekt är om det finns risk för sabotage, terrorbrott, spioneri eller grovt rån. Även om man inte tycker att klotter är vackert räknas det inte som sabotage i skyddslagstiftningens mening. Där handlar det om påverkan på tågtrafiken i betydligt större utsträckning än enstaka inställda tåg, säger Göran Dalin, skyddsobjekthandläggare på Länsstyrelsen.

Han tillägger dock att en ansökan välkomnas, och att skyddslagen kan komma att ändras inom en snar framtid, vilket skulle kunna innebära att det blir lättare att få transporter klassade som skyddsobjekt.

– I dagsläget har vi inte fått in några ansökningar från tågoperatörer kring deras depåer. Men jag är ganska säker på att vi kommer att få in sådana inom kort. Hotbilden i vår omvärld har försämrats och man håller successivt på att återuppbygga totalförsvaret. Det innebär att man ser över, och att man kommer att höja, den allmänna säkerhetsskyddsnivån, säger Göran Dalin.

”Beror på hur klottret påverkar tunnelbanans funktionalitet”

Pierre Gudmundson, säkerhetsexpert och vd på Scandinavian Recruitment Intelligence, som stöttar företag och organisationer i deras säkerhetsarbete, pekar på att klassificeringen av skyddsobjekt inte får göras enbart på ekonomiska grunder.

– Ett skyddsobjekt utgör en kritisk knytpunkt som är av stor betydelse för samhället. De är delar av samhället som måste fungera såväl under normala förhållanden som under kris och krig, säger han och fortsätter.

– Huruvida det godkänns eller ej beror på hur klottret påverkar tunnelbanans funktionalitet. Klotter i sig sätter ju inte tunnelbanan ur funktion, men om man måste ta tågen ur trafik för sanering, då kan man i alla fall argumentera för att depåerna bör göras till skyddsobjekt. Handlar det dock om att spara pengar, då är det stadens problem att lösa klotterfrågan.

Tuffare bevakning och hårdare straff

I och med att objekt klassificeras som just skyddsobjekt omfattas de av skyddslagen. Det är med detta verktyg som KD:s företrädare med större effektivitet vill komma åt de som klottrar.

Sådana objekt kan, men behöver inte nödvändigtvis, omfattas av foto- och/eller avbildningsförbud. Men ett sådant skulle i så fall endast gälla vid depåerna och inte i kollektivtrafiken som helhet.

Pierre Gudmundson berättar att skyddslagen även ger vakter utökade befogenheter.

– Då finns det ett fysiskt område som är avgränsat, där har särskilda skyddsvakter rätt att idka bevakning på ett mer offensivt sätt. Går det tillräckligt långt har de rätt att utöva dödligt våld eftersom hot mot skyddsobjekt även anses vara hot mot samhället, säger han.

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro