ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

scHwimpi förlorade hela sin esportkarriär över en natt

Erik Glanell · 26 Mar 2019
Uppdaterad 26 Mar 2019
Simon "scHwimpi" Svensson (längst till vänster) tillsammans med lagkamraterna i Fnatic när karriären som professionell Heroes of the storm-spelare var på toppen.

Simon "scHwimpi" Svensson (längst till vänster) tillsammans med lagkamraterna i Fnatic när karriären som professionell Heroes of the storm-spelare var på toppen. Foto: Simon Krona/Metro


En karriär som tog år att bygga upp raserades i ett ögonblick. När Blizzard, på ett hårt kritiserat sätt, la ner den professionella ligan i Heroes of the storm förlorade Simon "scHwimpi" Svensson sitt levebröd och en stor del av sitt sociala liv. "Hela ens liv som var så jäkla bra har tagits ifrån en", säger han.

klar

Artikellänk är kopierad

Skillnaderna och likheterna mellan esport och traditionell sport kan diskuteras i all oändlighet. Vad som inte kan diskuteras är att den trygghet och stabilitet som den traditionella sportvärlden erbjuder till stor del saknas i esporten. I den fortfarande unga esporten kan du som utövare omöjligt se in i framtiden och med säkerhet veta att den plattformen du står på i dag kommer att fortsätta existera. Inte ens för förhållandevis stora titlar.

Counter strike växte ur en gräsrotsrörelse till den esportscen det är i dag och detsamma kan sägas om flera titlar som under åren överlevt svackor i statistiken. I dag finns det inte tid för spel att växa på det sättet. Företagen som står bakom spelen står inte sällan också bakom de professionella ligorna. Esporten har blivit vital i en stor del av alla multiplayer-spel och helst ska den professionella scenen börja gro redan vid release.

För det krävs det enorma summor pengar.

När en professionell liga slutar att vara lönsam eller inte lever upp till förväntningarna kan hela sporten dödas av ett enda beslut i ett styrelserum.

Simon ”scHwimpi” Svensson fick uppleva just det i slutet på förra året.

Genom karriären var han en av världens mest framgångsrika Heroes of the storm-spelare. Den största delen tillbringade han i laget Fnatic som under flera år var världstvåa och aspirerade på att störta det sydkoreanska väldet i den professionella scenen. Laget vann prestigefulla turneringar med höga prispotter och var Europas kungar.

På Dreamhack Winter 2017 besegrade Fnatic det sydkoreanska laget MVP Black och tog sedan hem titeln i Mid Season Brawl Foto: AbrahamEngelmark/Dreamhack
På Dreamhack Winter 2017 besegrade Fnatic det sydkoreanska laget MVP Black och tog sedan hem titeln i Mid Season Brawl Foto: AbrahamEngelmark/Dreamhack

I slutet på 2018 och några lagbyten senare var han tillbaka i Fnatic, men bara ett halvår senare fick allting ett oväntat slut.

– Jag fick reda på det precis på samma sätt som alla andra, genom en post. Det fanns väl en del som visste det ett par dagar innan men det var verkligen noll kommunikation. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, det var riktigt dåligt, säger Simon ”scHwimpi” Svensson.

Det han just fått bekräftat under en semesterresa i Sydkorea var att Heroes of the Storms professionella liga, Hots Global Championship, hade lagts ner.

Hans karriärplattform slutade i samma sekund att existera.

För Metro Esport avslöjar han att han hade blivit förvarnad om att något skulle ske vekorna innan. Vem som varnade honom eller på vilket sätt vill han däremot inte gå in på mer än att det var ”kontakter” inom Blizzard. För de flesta professionella Heroes of the storm-spelarna kom beskedet däremot som en total överraskning. Något som Blizzard fick motta hård kritik för efter att ha hållit en hel esportscen på halster i flera månader.

Gemensamt för alla spelare inom HGC är att deras liv under en lång tid, i scHwimpis fall flera år, helt och hållet har kretsat kring HGC. Den har varit deras inkomstkälla, deras vardag och deras jobb. Uppoffringarna har varit många.

– Jag och Breeze [Pontus Sjögren] hoppade av gymnasiet för att satsa på detta. Vi har lagt ner all tid på det här. Jag hade en plan på hur jag skulle gå vidare efter att ha slutat spela, men allting bara förstördes. Man blir lite vilsen. Ska jag gå tillbaka till skolan? Ska jag försöka fixa något annat? Det är riktigt mycket tankar och man måste ju kunna försörja sig på något sätt också, säger han.

Under omständigheterna är Simon ”scHwimpi” Svensson och hans tidigare lagkamrater lyckligt lottade. De befann sig under större delen av tiden i ligans toppskikt. Andra lag satsade under åren allt på att över huvud taget ta sig upp i högstaligan. De lagen har inte sett skymten av några stora ekonomiska vinningar.

–Fnatic-grabbarna som är de jag har snackat mest med har ändå haft en väldigt bra karriär. Prispengarna från turneringsvinster och sånt har gjort det möjligt att spara pengar. Det är nog betydligt jobbigare för andra som inte har varit lika framgångsrika. Det är klart att alla var upprörda och alla är nog lite vilsna, de flesta i alla fall. Jag tror inte att vi har det värst, säger han.

Det har gått några månader sedan beskedet kom och förändrade allt. De utstakade planerna att flytta till Sydkorea och lära sig språket för att satsa på en coach-karriär i Hots dog med HGC. Resorna, tävlingarna, pengarna, drömmen. Det goda livet. Borta i ett svep.

– Det är klart man är bitter. Hela ens liv som var så jäkla bra har tagits ifrån en. Jag ville trots allt testa något nytt och nu blir jag tvingad att göra det. Så länge jag kan hitta någonting som jag faktiskt är okej med att göra så är glädjen där. Om allting i stället går utför blir jag nog lite bitter.

Simon ”scHwimpi” Svensson under HGC:s globala finaler på Blizzcon 2017. Foto: Blizzard
Simon ”scHwimpi” Svensson under HGC:s globala finaler på Blizzcon 2017. Foto: Blizzard

Hur vardagen ser ut har inte förändrats så mycket. Han går upp, äter frukost och sätter sig vid datorn och spelar. Skillnaden på motivationsfronten är däremot stor – likväl känslan av att tillhöra en gemenskap. Från att ha scrimmat [tränat] åtta timmar om dagen tillsammans med sina lagkamrater med målet att vara bäst beskriver Simon ”scHwimpi” Svensson tillvaron som ”så jäkla ensam”. Ovissheten om hur framtiden ser ut är tung.

– Jag är sjukt mycket mer stressad. Jag blir stressad av att inte göra någonting. Det här kommer låta mörkt, men det känns riktigt deprimerande att inte ha något att göra. Det är inte som att allting känns meningslöst. Livet känns inte meningslöst, men du har inget att jobba för. Det finns inga mål i livet. Just nu sitter jag bara och väntar och funderar på vad som kommer hända härnäst. Det känns som att tiden bara flyger förbi utan att man gör något vettigt. Så är min vardag, säger han.

Ensamheten har dessutom spätts på av att han själv valt att göra ett försök inom Dota 2 medan hans tidigare lagkamrater satsar på att göra namn för sig inom spelet Smite. Det är däremot med tveksamhet som han talar i termer om en spelarkarriär i Dota 2. Bara att nå en okej nivå skulle ta upp till två år, beräknar han själv.

Extra motigt blir det att gå ifrån att vara den alla vill vara som i ett spel till att inte vara någon alls i ett helt annat spel.

–Det värsta är att komma ifrån att vara så dominant i Hots. Du har alltid varit på toppen. Att gå ifrån att ha den här gudalika statusen där du vet vad du ska göra och vinna jättemycket till att vara ny och vara den här idioten som inte riktigt har koll. Det är rätt frustrerande. Det är svårt att vänja sig vid att vara dålig, säger han.

Tanken på att återuppta jakten på ett uppdrag bakom ett lag ligger närmare, precis som tanken tidigare var med Heroes of the storm. Men nu är det ett annat spel och ett annat land i sikte. Att ge upp esporten helt och byta bransch kommer däremot inte att ske i första taget.

– Det finns ingen annan väg som jag kan tänka mig. Eller det kan jag väl om jag verkligen inte hittar något, men det är esport som ligger närmast hjärtat. Drömmen är att bli coach för ett esportlag till slut. Jag vill jobba med spelare och lag. Vad som helst i till exempel Kina så att jag kan lära mig språket, det är nog min största prioritet.

Det Simon ”scHwimpi” Svensson drömde om när han hoppade av skoaln blev verklighet och under några år levde han och jobbade med det han älskade. Det hela fick ett bittert slut, men glädjen som den här tiden i hans liv har givit honom kommer ingen någonsin att kunna ta ifrån honom.

– Jag är bara glad när jag ser tillbaka på det. Jag skulle inte säga att jag var vilsen innan, men när jag gick i skolan så kändes det rätt meningslöst när jag visste att jag ville spela för pengar. Nu när jag faktiskt har gjort det så känns det underbart. Man växer så jäkla mycket. Det har varit helt underbart, säger han.

Vilket är ditt finaste minne från Hots-karriären?

– När man sitter på scenen så minns man inte så mycket. Men när familjen och vännerna åkt till USA för att kolla när jag spelat på Blizzcon. Det är nog det starkaste. Stödet jag har haft från familjen och vännerna.

klar

Artikellänk är kopierad

Erik Glanell
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro