ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Sex år senare – så har kriget trasat sönder Syrien

Hugo Ewald · 15 Mar 2017
Uppdaterad 15 Mar 2017
Från och med den april 2011 började de allt mer frekventa demonstrationerna präglas av krav på att störta Assad-regimen.

Från och med den april 2011 började de allt mer frekventa demonstrationerna präglas av krav på att störta Assad-regimen. Foto: AP/TT/Metro


Den 15 mars innebar starten för den konflikt som drabbat Syrien sedan 2011. Idag har 6 år gått, och hundratusentals har mist sina liv. Det här är vad som hänt sedan kriget började.

klar

Artikellänk är kopierad

2011

Under januari och februari skedde flera mindre och större demonstrationer i Syrien, bland annat tände en man eld på sig själv i den kurdiska staden al-Hasakah i januari. Den 3 februari utropade oppositionella grupper den 4 februari som en ”dag av ilska”, någonting som dock inte ledde till demonstrationer. Framför allt riktades kritik mot det undantagstillstånd som rådit i landet sedan 1963. Ett förslag om att utvärdera undantagstillståndet röstades ner i parlamentet med siffrorna 1–249 den 23 februari.

Efter en vecka som präglats av flera hungerstrejker anordnades en ”dag av ilska” den 15 mars. Då protesterade hundratals människor i Aleppo och Damaskus med krav om demokratireformer. Protesten i Damaskus skingrades av polis med våld och sex demonstranter häktades. Demonstrationer, nu även i andra städer, präglade de följande dagarna, enligt BBC.Efter en demonstration i Daraa dödades 4 människor den 18 mars. Dagen efter den demonstrationen demonstrerade tiotusentals människor för att hedra offren. Säkerhetsstyrkor avlossade vapen och tårgas och ytterligare sex personerdödades.

Fram till början av april var målet demokratiska reformer. Men från och med den 8 april började de allt mer frekventa demonstrationerna präglas av krav på att störta Assad-regimen som via det syriska Baath-partiet styrt landet sedan 1963. När maj gick över till juni hade 1 000 civila och 150 soldater och poliser dött i demonstrationerna.

Den 29 juli startade sju avhoppande armégeneraler den Fria syriska armen (FSA), med mål att störta Assad-regimen. En månad senare, den 23 augusti, hade en kolation med bas i Turkiet skapat Syriens nationella råd. 2011 kom efter detta att präglas av strider på många platser i Syrien, strider som kom att eskalera som året närmade sitt slut.

Demonstration mot Assad-regimen i Idlib den 8 juni 2012.
Demonstration mot Assad-regimen i Idlib den 8 juni 2012.Foto: AP

2012

I januari 2012 började Assad-regimen att använda sig av storskaligt artillerimot rebellerna, någonting som ledde till att många civilas hem förstördes. Vid den här tiden hade också de civila protesterna kommit att överskuggas av den väpnade konflikt som kommit att dominera.

Den 14 april inleddes en FN-ledd vapenvila. Denna vapenvila var dock misslyckad, och bröts av båda sidor. I juli stod det klart att vapenvilan inte skulle kunna hålla, och FN drog sig ur Syrien. Den 12 juni deklarerade FN för första gången att Syrien officiellt var drabbat av ett inbördeskrig. I juli inleddes strider i Aleppo, Syriens största stad, som kom att pågå i fyra år och leda till 31 000 människors död. 

I december 2012 kom Syriska nationella koalitionen av revolutions- och motståndsstyrkor som består av olika oppositionsgrupper att erkännas som syriska folkets ”rättmätiga representanter” av USA, Storbritannien, Frankrike, Turkiet och Gulfstaterna.

2013

Den 6 mars tog rebeller staden al-Raqqah, vilket innebar att den syriska oppositionen tagit sin första provinshuvudstad. Senare, i juli 2013, hade rebellerna intagit i princip hela västra Aleppo.

I september 2013 meddelade FN:s vapeninspektöreratt den syriska regimen ska ha använt kemiska vapen tidigare i augusti.

IS-krigare poserar i en propagandabild.
IS-krigare poserar i en propagandabild.Foto: IS

2014

I januari stod det klart att den FN-ledda fredskonferenssom ägt rum i Genéve misslyckats, eftersom sidorna inte kunde komma överens. Detta kom i juni att överskuggas av faktumet att terrorgruppen IS, som formellt gick in i Syrien i april 2013, utropade ett världsomspännande kalifat med auktioritet över alla muslimer i juni.

IS kom efter detta att växa, trots nya lufträder från USA och dess allierade.

2015

I januari driver kurdiska styrkor ut IS ur Kobane vid den turkiska gränsen efter fyra månaders strider. Senare i maj tar IS den antika staden Palmyra i centrala Syrien, och förstör flera antika monument.

Den 30 september 2015 började Ryssland att officiellt delta i kriget, på Assad-regimens sida. Enligt Ryssland själva låg fokus på att attackera IS men enligt den USA-ledda koalitionen attackerades istället framför allt rebeller som motsatte sig den syriska regimen. Även tusentals civila har dödats av ryska lufträder, enligt bland annat Syrian Observatory for Human Rights.

I december evakuerar rebellerna Homs, vilket gör att Syriens tredje största stad åter igen kom att styras av regimen.

Bashar al-Assad träffar Rysslands president Vladimir Putin i Moskva 20 oktober 2015.
Bashar al-Assad träffar Rysslands president Vladimir Putin i Moskva 20 oktober 2015.Foto: AP/TT

2016

Den 27 februari inleddes en vapenvila, som under en period såg ut att hålla. Grupper som av FN stämplas som terrorgrupper inkluderades inte i vapenvilan, och i slutet av mars hade den syriska regimen återtagit Palmyra med stöd av Ryssland och Iran.

I augusti går Turkiet in i Syrien för att hjälpa rebellgrupper att trycka tillbaka påstådda IS-krigare och kurdiska rebeller från från gränsen mellan de två länderna. I december återtar den syriska regimen återigen Aleppo, Syriens största stad. I och med det förlorar rebellerna sin sista stora urbana högborg.

2017

I januari kommer Ryssland, Iran och Turkiet överens om en vapenvila mellan regimen och de icke-islamistiska rebellerna efter att de två sidorna mötts i Kazakstan. Denna vapenvila kollapsade dock i februari.

En ny omgång fredssamtal är tänkta att starta idag. Men de syriska rebellgrupperna kommer inte att medverka, detta på grund av ”ouppfyllda löften relaterade till vapenvilan”, rapporterar Reuters.

Soldater vandrar genom Palmyra den 14 april 2016.
Soldater vandrar genom Palmyra den 14 april 2016.Foto: AP/TT

pil
De deltar i det syriska inbördeskriget

Syriska regimen, ledd av diktatorn Bashar al-Assad. Stöds bland annat av Hizbollah, Iran, Ryssland och Irak.

Den syriska oppositionen, som består av en rad olika organisationer. Stöds framför allt av den USA-ledda koalitionen som består av bland annat USA, Turkiet och Gulfstaterna. Oppositionen består av en rad olika faktioner som i vissa fall också strider mot varandra och inkluderar flera salafistiska islamistiska grupperingar.

Syriska demokratiska styrkorna. Är en koalition av kurdiska och arabiska styrkor som främst kämpar mot IS. Består också av assyrier, armenier, turkmener och tjerkesser. Motsätter sig också de islamitiska delarna av Syriens oppositionsgrupper. Stöttas främst av den USA-ledda koalitionen, men motsätts av Turkiet.

Islamiska staten (IS) och allierade. Består främst av terrorgruppen IS och dess allierade. Har inge formella allierade utanför Syrien.

klar

Artikellänk är kopierad

Hugo Ewald
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro