ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Sex av tio nekas skyddat boende

Jenny Sköld//Karolina Skoglund · 17 Apr 2013
Uppdaterad 17 Apr 2013
Förra året tvingades det kvinnohem i Stockholm där Ann Isacsson är verksamhetschef säga nej till 181 kvinnor som  behövde skyddat boende. Många av dem som får en plats blir kvar länge på grund av bostadsbrist. 

Förra året tvingades det kvinnohem i Stockholm där Ann Isacsson är verksamhetschef säga nej till 181 kvinnor som  behövde skyddat boende. Många av dem som får en plats blir kvar länge på grund av bostadsbrist.  Foto: Lotta Bergseth


Trycket på Sveriges kvinnojourer har hårdnat. Förra året tvingades jourer neka sex av tio som var i akut behov av skyddat boende, vilket är fler än året innan.

klar

Artikellänk är kopierad

Det visar en undersökning som Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har gjort.

– Många jourer upplever ett ökat tryck. Det kan bero på att verksamheten blivit mer synlig, men också på att samhället hårdnat. 

Trenden beror också på att kommunen misslyckas att ordna nya bostäder till de kvinnor som inte längre är i akut behov av skydd – och som därför bor kvar på jourerna längre än nödvändigt. Boendetiden har enligt SKR:s undersökning ökat från ett snitt på 38,5 dygn 2011 till 40,1 dygn mellan 2011 och 2012 på grund av detta.

– En förklaring är att det kommunala beståndet av bostäder minskat, men också att privata värdar har regler om att man måste söka via nätet och registrera sina personuppgifter, vilket är svårt för kvinnor med skyddad identitet, säger Carina Ohlsson, ordförande för SKR.

SKR kräver nu att kommunerna skaffar en handlingsplan för hur de ska skaffa fram nya bostäder till kvinnorna. 

– Man skulle till exempel kunna ha ett ökat samarbete mellan privatvärdar och kommunen, eller särskild förtur inom allmännyttan , säger Carina Ohlsson. 

Socialstyrelsen bekräftar i en rapport som publicerades på måndagen att antalet platser inte räcker till för de kvinnor som söker skydd.

Det är socialtjänsten i varje kommun som ansvarar för att erbjuda våldsutsatta kvinnor plats på ett skyddat boende. Om kommunen inte lyckas få fram en plats på ett skyddat boende finns olika alternativa lösningar i olika kommuner. 

Hon sa nej till 181 kvinnor

Ann Isacsson är verksamhetschef på ett av Stockholms kvinnohem. Förra året tvingades de säga nej till 181 kvinnor som behövde skydd och i år har de hittills sagt nej till 53. Enligt henne är det många som tvingas bo kvar längre än nödvändigt, främst beroende på bostadsbristen. 

– Vi har en kvinna som bott här i ett år nu. Hon hade kunnat flytta efter fyra månader men har inte lyckats få en lägenhet. Hon hade en lägenhet på gång för ett tag sedan men värden godkände henne inte som hyresgäst, säger hon.

– Att bo här för länge gör också att de institutionaliseras och riskerar känna att det inte är värt det. De måste få komma ut och leva sina liv. Samtidigt måste de vara beredda på att ta ”sämre” lägenheter, det är det inte alla som gör. Det finns alltid två sidor.

klar

Artikellänk är kopierad

Jenny Sköld//Karolina Skoglund
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro