ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Skamstraffet tillbaka

Daniel Olsson · 15 Maj 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011
”Generellt märker vi i samhället en starkare avsky mot brott”, säger kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki. En lapp med bild och namn på en dömd sexförbrytare tejpades upp på skyltar i mannens grannskap i Ocala, USA. Strax efter detta begick sexförbrytaren självmord.

”Generellt märker vi i samhället en starkare avsky mot brott”, säger kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki. En lapp med bild och namn på en dömd sexförbrytare tejpades upp på skyltar i mannens grannskap i Ocala, USA. Strax efter detta begick sexförbrytaren självmord. Foto: ap photo/ phil sandlin


klar

Artikellänk är kopierad

”Jag är en tjuv. Jag stal från Walmart”. Lisa King Fithian valde att stå utanför köpcentret i Attala, Alabama, i stället för att avtjäna sitt straff i fängelse. Gamla tiders straffmetoder har blivit allt vanligare i USA.
”Jag är en tjuv. Jag stal från Walmart”. Lisa King Fithian valde att stå utanför köpcentret i Attala, Alabama, i stället för att avtjäna sitt straff i fängelse. Gamla tiders straffmetoder har blivit allt vanligare i USA.Foto: Scanpix

STRAFFUnder två lördagar ska Lisa King Fithian stå utanför det lokala köpcentret med ett stort plakat över bröstet som slår fast att hon är en tjuv. I staden Attala i Alabama får dömda snattare välja mellan sextio dagars fängelse och offentlig förnedring utanför brottsplatsen. Lisa King Fithian valde det senare.

Gamla tiders straffmetoder där skam och offentlig förnedring är bärande ingredienser har blivit vanligare i vissa delstater i USA. Det är framför allt dömda sexualförbrytare som bokstavligen tvingas skylta med sitt förflutna lång tid efter avtjänat straff. I delstaten Texas ska dömda sexualförbrytare ha varningsskyltar uppsatta utanför sitt hem. I andra delstater tvingas dömda pedofiler knacka dörr hos grannarna och berätta om sitt brottsliga förflutna och det har även funnits förslag på speciella registreringsskyltar på bilar som körs av dömda pedofiler.

– Generellt märker vi i samhället en starkare avsky mot brott och man söker på många håll alternativa lösningar för att stävja brott, säger kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki. Han avfärdar inte skammens betydelse för brottsnivån i ett samhälle. Många människor avstår från brott just för att de inte vill skämmas inför släktingar och vänner, menar Sarnecki. – Man kan ju diskutera hur man ska utnyttja det, men detta med skyltar är ju väldigt inhumant, säger han. Så kallade skamstraff var vanliga inslag i det svenska rättsväsendet ända in på 1800-talet. Så sent som 1855 avskaffades skampålen som straffmetod, i sin ordagranna betydelse – en påle där en dömd person bands eller kedjades fast till allmänhetens beskådan, spott och spe. – Skammen skulle fördjupa straffet, säger historieprofessorn Eva Österberg som studerat ämnet.

Att låta en tjuv sitta med benen i stock utanför kyrkan eller att sätta en äktenskapsförbryterska på den så kallade horpallen inne i kyrkan var kyrkans – och samhällets – syn på hur en brottsling skulle sona sin skuld inför Gud och samhället. Men det ansågs också avskräcka från brott. – Man skulle ta sitt straff, skämmas och slutligen ångra sig innan man fick återkomma till samhällsgemenskapen igen, förklarar Eva Österberg. Liksom i dag var det framför allt sexualbrottslingar som skulle utsättas för olika typer av skamstraff. Men då var sågs också otrohet och sex utanför äktenskapet som sexualbrott. Under 1700-talets upplysningstid mötte de förnedrande och ofta brutala straffen allt kraftigare motstånd.

– Man kan enkelt säga att kyrkan och prästernas makt minskade medan vetenskapen och läkarna fick mer inflytande, säger Eva Österberg. Det växte fram en mer professionell syn på brott och straff. Rättsskipningen blev en sak mellan domstolen och den kriminella och den offentliga förnedringen sågs som omodern. Man började tala om att förbättra de kriminella och slutligen också om att vårda.

Kritikern: Ingen effektiv brottsbekämpning

ÅTERANPASSNING. Att hänga ut dömda våldtäktsmän till allmän beskådan är ingen bra brottsbekämpning. Det underlättar inte en kriminell persons återanpassning till samhället. Det menar Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet. – Det är väldigt effektivt för att svärta ner någon, men risken är att du hänger ut någon som inte har begått något brott eller någon som gör allt för att komma tillbaka till en hederlig bana. I grunden handlar det om att delar av befolkningen, men långt ifrån alla, tappat förtroendet för rättssystemets förmåga att skipa rättvisa. – Folk tycker att samhället är alldeles för liberalt i synen på brott. De tar saken i egna händer. Domstolarnas auktoritet är på nedgång och det är ett hot mot rättssäkerheten, säger Håkan Hydén. Att det är mer sexualbrottslingar än bankrånare och fifflande affärsmän som hängs ut på hemsidor med namn och bild förklarar han med att det är lättare att uppbringa indignation för brutala sexbrott. Samtidigt är risken för att en sexualförbrytare ska återfalla i brott lägre än för personer som begår andra typer av brott.

klar

Artikellänk är kopierad

Daniel Olsson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro