ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

skivrec 27 sept

Stockholm hannah sjostrom · 26 Sep 2006
Uppdaterad 17 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Artist: Janet Jackson Skiva: 20 Y.O. (EMI) Betyg: 3 Janet Jackson har fyllt fyrtio men känner sig som tjugo, det var också tjugo år sedan hon slog igenom med albumet Control. 2006 ser ju superstjärnor som Madonna och Janet Jackson yngre ut än de gjorde för tjugo år sen, så titeln passar för all del. Och precis som hennes kollegor har Janet genom karriären tänjt gränserna för hur mycket hud man får visa och hur sexig man får bli, men 20 Y.O. (years old) är ganska nedtonad, såväl på sexfronten som musikaliskt. Oftast flyter hon runt med sin flyktiga röst och Jermaine Dupris softa nusoul-produktioner. Och det är då, i låtar som *With You* och *Call On Me,* som hon är bra, inte i årets modell av electropop à la Justin Timberlake, *So Excited*. Men trots att 20 Y.O. har fina ballader hittar man ingen *That's The Way Love Goes* eller *Got 'til It's Gone* här. MÄRTA MYRSTENER

Artist: Lloyd Cole Skiva: ”Antidepressant” (Sanctuary/Border) Betyg: 3 Att höra Lloyd Cole beskriva sin tillvaro som medelålders man är inget som får världen att skaka, men ”Antidepressant” är ändå en ganska trevlig historia. Sympatisk. Pricksäkra textrader och en behaglig röst gör det lätt att trivas i hans sällskap. Patrik Wirén

Artist: Anna Ternheim Skiva: ”Separation road” (Universal) Betyg: 4 Anna Ternheim lyckas leva upp till högt ställda förväntningar. De dramatiska gesterna är större, uttalet snyggare och låtarna känns mer genomarbetade än sist – utan att hon gett avkall på det personliga uttrycket. Med ”Separation road” i lurarna kan det bli en riktigt vacker höst i år. Patrik Wirén

Artist: Deportees Skiva: "Damaged goods" Dolores/EMI Betyg: 2 Var fan tog Peder Stenbergs falsett vägen? Det är dess soul jag minns från debuten. Det är den jag vill höra. Men nu är den närmast utrotad. I stället får jag skitnödig sång och traditionella låtar. Allt för traditionella låtar. Leta upp funken och lekfullheten igen Deportees. Pontus Hammarlund

Promoe – ”White man’s burden” (David vs Goliath/Burning Heart/Bonnier Amigo) Betyg: 2 Looptroop tillhörde en gång Sveriges finare hiphopakter. Och Promoe kanske var gruppens viktigaste tillgång. Men tiderna förändras. När Promoe nu släpper ny soloplatta är det inte särskilt kul. Trots dancehallflirtar och jamaicanska gäster som Capleton och Assassin. Eller just därför.

Pontus Hammarlund

klar

Artikellänk är kopierad

Stockholm hannah sjostrom
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro