ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Skogsbränderna skakade Sverige – hur blir det i år?

Jesper Lindqvist · 3 Maj 2019
Uppdaterad 3 Maj 2019
Efter en kaotisk sommar förra året förbereder sig nu såväl privatpersoner som myndigheter på liknande scener 2019.

Efter en kaotisk sommar förra året förbereder sig nu såväl privatpersoner som myndigheter på liknande scener 2019. Foto: Wildlife Sweden


När sommaren 2018 var över blickade man på sina håll i Sverige ut över ett brandhärjat landskap. Ett 50-tal skogsbränder bröt ut under sommaren, och sysselsatte räddningstjänst och brandkår i hela Sverige. Nu är sommaren snart åter här, och frågan ställs därför på sin spets: Hur god är beredskapen i år?

klar

Artikellänk är kopierad

”Som en blixt från klar himmel.”

Den välkända liknelsen är nog på gränsen till överanvänd i mediala sammanhang. Men när de omfattande skogsbränderna tar fart den 14 juli utanför Ljusdal är det just blixtnedslag som är boven i dramat.

Sommaren 2018 är den varmaste på många år, och i det skogstäta landskapet i Hälsingland är marken kruttorr. I kombination med kraftiga vindar är förutsättningarna med andra ord skrämmande optimala för eventuella skogsbränder. Och i mitten av juli är olyckan framme på hela fem ställen i den lilla hälsingekommunen.

Lågor 30 meter från huset

Det är de mindre samhällena precis utanför Ljusdal – främst Kårböle och Ängra – som får betala det högsta priset. I den förstnämnda byn evakueras i stort sett alla invånare, och i Ängra får privatpersoner kliva in för att stötta brandmännen i deras kamp mot elden.

En av dessa frivilliga är Marco Hassoldt – för honom är det mycket som står på spel.

Sammanlagt brann 25 000 hektar skog ner under sommaren 2018.
Sammanlagt brann 25 000 hektar skog ner under sommaren 2018.

Han är nämligen ägare till Ängra Camping, som inom kort ska ringas in av branden. När läget är som mörkast befinner sig lågorna endast 30 meter från hans camping.

– Eftersom det var lågsäsong kunde brandkåren inte vara överallt, det var upp till mig att försvara mitt hem och företag från lågorna. Man går på adrenalin, vatten och värktabletter, samtidigt som det brinner överallt, säger Marco Hassoldt.

Tar sig förbi räddningstjänstens avspärrningar

Han befinner sig på ett berg när han den 14 juli får syn på svart rök som stiger mot himlen en knapp kilometer bort. Efter att ha larmat räddningstjänsten, som har samlats vid campingen, guidar han dem mot branden och hjälper till med släckningsarbetet. Senare samma kväll verkar branden vara under kontroll.

Men det ska visa sig att så inte är fallet.

– Redan nästa dag märker vi hur elden närmar sig allt snabbare. Och på måndagen, den 16 juli, får vi instruktioner om att börja evakuera området, säger Marco.

Marco tog saken i egna händer och arbetade dag och natt med att släcka skogsbranden.
Marco tog saken i egna händer och arbetade dag och natt med att släcka skogsbranden.

Tillsammans med alla gäster förs Marco till Kårböle, en dryg mil därifrån. Först känner han sig trygg med att brandkåren har koll på läget vid hans camping, och överlåtar arbetet till dem. Men inom kort blir han rastlös och senare under kvällen åker han själv tillbaka för att se hur det går.

Brandkåren är borta, och elden kommer allt närmare campingen.

”Blev brandman på bara några dagar”

Det visar sig att brandkåren behövs på andra ställen, och nu finns det inget som står mellan elden och campingen.

Men Marco tänker inte låta branden sluka hans hem och försörjning. Redan under tisdagen tar han sig, tillsammans med två holländska gäster, genom skogen och förbi avspärrningarna för att ta saken i egna händer.

Med en trasig pump som enda hjälpmedel börjar nu en intensiv kamp mot lågorna.

– Eftersom jag är tekniskt lagd lyckas jag få igång pumpen, sedan blötlägger vi huset innan vi går på själva bränderna. Det ska tilläggas att vi hade ett bra samarbete med brandkåren. När vi var helt slutkörda ringde vi och bad om hjälp, då var de här på 20 minuter. Det kändes som att jag blev brandman på bara några dagar, säger Marco.

Ser ljust på framtiden

Under tre dagar kämpar Marco och hans två holländska gäster dygnet runt mot lågorna. Mat och sömn får komma senare, nu handlar allting om att hålla elden borta.

Så till slut, efter några dagars intensivt arbete, kan Marco äntligen andas ut. Campingen och den närliggande bostaden har räddats undan lågorna, och de kommer undan med blotta förskräckelsen. På Försvarsmaktens bilder från platsen kan man se hur hela skogsområdet vid Ängra är helt nedbränt, bortsett från Marcos camping.

Karta från Försvarsmakten där de röda områdena symboliserar nedbrunnen terräng. Mitt emellan de tre röda områdena ligger Ängra camping, ett av få områden som klarade sig.
Karta från Försvarsmakten där de röda områdena symboliserar nedbrunnen terräng. Mitt emellan de tre röda områdena ligger Ängra camping, ett av få områden som klarade sig.

Och trots den stora uppmärksamheten kring skogsbränderna i området ser Marco ljust på framtiden för sin verksamhet.

– Vi har faktiskt gott om bokningar nu till sommaren, den biten verkar inte ha påverkats. Många verkar vara nyfikna efter att de läst om bränderna, säger Marco.

Brann betydligt mer förr i tiden

Förra sommarens skogsbränder spred sig över 25 000 hektar, en siffra som kan vara svår att greppa. Om man däremot talar om drygt 35 000 fotbollsplaner, eller en yta större än Stockholms kommun, så klarnar bilden av hur omfattande fjolårets bränder faktiskt var.

Men trots att siffror från SOS Alarm visar att antalet skogsbränder ökat under det senaste decenniet kan man skönja andra mönster om man går längre tillbaka i tiden.

Såväl antalet bränder som storleken på den nedbrända marken, mätt i hektar, var nämligen betydligt större mellan åren 1955-1979 jämfört med 1998-2017.

Under den senare perioden har det rört sig om cirka 2000 skogsbränder varje år, en siffra som under den tidigare perioden låg på 2450. Och när det kommer till den nedbrända ytan är samma förhållande 1900 vs. 3550 hektar/år.

Tecken på samma torka som i fjol

Fjolårets stekheta sommar gör dock att 2018 sticker ut något enormt i statistiken. Totalt rörde det sig i fjol om 3336 skogsbränder, och bara i juli startade nästan lika många som under hela 2017. Och enligt Tinghai Ou, doktor i naturgeografi som har forskat om brandrisk i Sverige, lär antalet skogsbränder öka i takt med framtida klimatförändringar.

Så när april nu har blivit maj är frågan oundviklig: Hur väl rustat är Sverige inför eventuella bränder nu i sommar?

Skogsbranden i Ängra 2018.
Skogsbranden i Ängra 2018.

När bränderna rasade under förra sommaren blev räddningschefen i Dalarna, Johan Szymanski, räddningstjänstens ansikte utåt. Bland annat var han med när flygvapnet för första gången någonsin släppte bomber för att släcka en av bränderna i Älvdalens skogar.

Han berättar att marken redan i april nu i år har visat tecken på samma torka som under fjolåret, och att grundvattennivåerna är lika låga som i augusti 2018. Att ett flertal bränder flammat upp under redan under tidig vår ser Johan Szymanski som ett ”skräckscenario”.

– För myndigheter som Försvarsmakten tar det ett par år att stärka upp beredskapen fullt ut, det gör att vi inte har någon jätteförmåga i år heller, säger han.

”Kan bli värre än förra sommaren”

Mycket har dock hänt sedan fjolårets skogsbränder.

Johan Szymanski berättar bland annat om de helikoptrar, med förmåga att släcka bränder, som nu finns i beredskap. Till skillnad från tidigare behöver kommunerna nu inte betala för att begära tillgång till dessa, något som är tänkt att påskynda processen om en allvarlig skogsbrand skulle bryta ut.

En helikopter vattenbombar skogsbranden i Ängra 2018.
En helikopter vattenbombar skogsbranden i Ängra 2018.

Men det är trots allt mindre än ett år sedan de svenska skogarna stod i brand, och Johan Szymanski ser framför sig en sommar som kommer att likna den föregående.

– Utöver grundvattennivåerna har vi även sett att Atlantströmmarna ligger exakt likadant som inför förra sommaren. Så just nu finns det mycket som tyder på att det kan bli lika illa som, om inte värre än, förra året, säger han.

”Självklart att de inte klarar av det”

Leif Sandahl är brandingenjör på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Han berättar att man har lärt sig en hel del sedan förra året, men att den stora utmaningen fortfarande är Sveriges geografi.

– Många av fjolårets bränder startade i skogsområden utanför glesbygden. Tittar man på Ljusdal så har man tre eller fyra deltidskårer men ingen beredskap. När en sådan organisation får flera stora skogsbränder samtidigt som sprids över en större yta är det självklart att de inte klarar av det, säger han.

Målet är att MSB:s nya helikoptrar ska kunna kunna begränsa skogsbrändernas spridning i ett tidigt skede, så att de aldrig hinner sprida sig. Leif Sandahl berättar att sex av dessa helikoptrar också kommer finnas till EU-ländernas förfogande, på samma sätt som att Sverige kan ta del av unionens gemensamma resurser om skogsbränderna åter flammar upp.

Men trots alla förberedelser finns det enligt Leif Sandahl saker som ingen myndighet eller organisation rår över.

– De skogsbränder som får störst spridning är ofta sådana som orsakats av blixtnedslag eller åska. Om en människa av misstag startar en brand är det ofta på ett ställe där den lättare kan upptäckas och sedermera bekämpas. Blixten kan dock slå ner var som helst, inte sällan på en höjd. Sådana platser är svårare att komma åt och därför blir brandytan ofta större, säger han.

”Vi är redo”

I Ängra laddar Marco Hassoldt för en ny säsong med vildmarksbejakande turister.

Men minnena från förra sommaren finns kvar, och skulle olyckan vara framme även den här sommaren kommer han att vara förberedd.

– Vi lever med skogen här uppe. Fjolårsbranden finns fortfarande kvar på näthinnan och visst känner man sig lite rädd, men om samma scenario skulle utspela sig nu i år så tänker jag inte evakuera. Vi har skaffat en pump och slangar, börjar det brinna igen så är vi redo.

Skogsbranden i Ängra 2018.
Skogsbranden i Ängra 2018.
pil
MSB:s åtgärder efter fjolårets skogsbränder

• Vidareutbildning gällande bekämpning av skogsbränder för räddningstjänstens personal

• Utökat antal containrar (från 15 till 24) med utrustning som används för att släcka skogsbränder. Dessa finns utspridda på flera håll i landet.

• Upp till 31 helikoptrar som upphandlats och finns tillgängliga om en allvarlig skogsbrand startar.

• Förbättrade möjligheter att snabbt få fram kartor över områden i Sverige.

• Köpt in flera mobila basradiostationer

• Köpt in flera hundra nya radioapparater som ger tillgång till blåljuspersonalens radiokommunikation, ”Rakel”.

Källa: Källa: MSB

pil
Skogsbränder i Sverige –år för år

2010: 6532011: 10552012: 5822013: 13312014: 20292015: 9342016: 17542017: 15002018: 3336

Källa: Källa: SOS Alarm

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro