ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Skräckens ansiktsuttryck avslöjat – kan rädda liv

Elisabeth Nilsson · 16 Jun 2008
Uppdaterad 15 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

En av filmvärldens mest kända scener. Skådespelerskan Janet Leigh skriker i duschen i skräckfilmsklassikern Psycho.
En av filmvärldens mest kända scener. Skådespelerskan Janet Leigh skriker i duschen i skräckfilmsklassikern Psycho.Foto: All Over Press

I nästan varenda skräckfilm dyker det upp - skräckens ansikte. Damen i nöd spärrar upp ögon och näsborrar och skriker högt när hon möter sin baneman med yxan i högsta hugg.Amerikanska forskare har nu visat att det här inte bara är en effektiv skräckfilmseffekt utan att det också finns en biologisk förklaring, rapporterar populärvetenskapssidan Livescience.com.Forskarna utgick från att förändringar i ansiktet så som att vidga ögonen är karaktäristiskt för rädsla eftersom man då har behov av att ta in mer information från sin omgivning. Det visade sig att när människor ger uttryck för rädsla så inandades de mer luft, fick ett större synfält och kunde upptäcka föremål snabbare.När personer visade tecken på avsmak var resultatet däremot det motsatta.- Vi hittade mönster i hur ansiktsuttrycken förändrades mellan rädsla och avsmak. Medan rädsla och skräck ökar sinnesintrycken så ger avsmak den motsatta effekten genom att minska sinnesintrycken, säger en av forskarna, Joshua Susskind till Livesience.- I det första fallet så har man ett behov av att ta in mer information, i det andra vill man stänga ute information, fortsatte han.De amerikanska forskarna är dock inte de första som haft den här idéen. Evolutionens fader, Charles Darwin, var den första som föreslog att emotionella ansiktsuttryck kan ha utvecklats av en anledning.- Han föreslog att ansiktsuttryck inte bara är symboliska eller godtyckliga utan att de har ett syfte. De ökar sannolikheten för att ett djur eller en art ska överleva, säger Joshua Susskind till Livescience.

klar

Artikellänk är kopierad

Elisabeth Nilsson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro