ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Som hämtad från 70-talet

Patrik Wirén · 7 Okt 2009
Uppdaterad 14 Feb 2011
Under gruppens karriär har allt från julgranskulor till vin hunnit lanseras. I  samband med släppet av skivan kommer det att säljas godis med Kissloggan på.

Under gruppens karriär har allt från julgranskulor till vin hunnit lanseras. I  samband med släppet av skivan kommer det att säljas godis med Kissloggan på. Foto: Scanpix


klar

Artikellänk är kopierad

Artist: KissSkiva: Sonic Boom (Roadrunner/Warner)

Kiss, lika mycket en affärsidé som ett rockband, har förstått att publiken tycker att det var bättre förr. Så vad gör man? Jo, man ger naturligtvis publiken (konsumenterna) det den vill ha och återskapar 70-talets glansperiod.

Därför känns låtarna på ”Sonic boom” märkligt bekanta. ”Yes I know (nobody’s perfect)” hade trivts på ”Dressed to kill”, ”Hot and cold” låter hämtad från ”Rock’n’roll over” och Eric Singer sjunger kusligt likt originaltrummisen Peter Criss i ”All for the glory”.

Det vore lätt att avfärda plattan, men ”Sonic boom” är det bästa gruppen presterat sedan tidigt 80-tal

Trallar som en nykär panda

Artist: Tutankamon Skiva: Tutankamon (Playground)

De har trollat fram ganska många potentiella indiehits på en och samma skiva, det måste man säga, och det utan att förlora helheten. Att det skulle till en supergrupp för att lyckas väcka liv i en rätt stagnerad genre var inte helt väntat, men jag klagar inte. Tvärtom, jag trallar med som en nykär panda.

Växer som artist

Skiva: Hurricane (Asha Ali Music/Warner)

Asha Ali är som en kameleont. Hennes melodistarka poplåtar skiftar färg efter vad hon själv lyssnar på. På debutalbumet var det särskilt PJ Harveys inflytande som stack ut, nu är det Regina Spektors som märks. Alis texter känns därför personligare än hennes musik, men hon växer hela tiden som artist.

En skiva fläskfilé

Artist: Backstreet BoysSkiva: This is us (Jive/Sony)

Nya skivan börjar så bra, men längre in inser man att den håller långt ifrån samma klass som "Millennium” och “Black & Blue". De var hängmörad oxfilé medan nya plattan är fläskfilé. Inte dåligt men heller inget att skryta över. Jag hade önskat fler starka pophits och minst en riktigt smördrypande ballad.

Identitetslös Depeche-flirt

Artist: Tokio HotelSkiva: Humanoid (Universal)

I ett par spår, framför allt "Personal Jesus"- inspirerade "Human connect to human", lånar tyska Tokio Hotel rätt ogenerat från Depeche Mode. I övrigt är "Humanoid" en oerhört tidstypisk platta för dystra tonåringar uppvuxna på en diet av "Idol"-program och reklamradio. Identitetslös och intetsägande.

klar

Artikellänk är kopierad

Patrik Wirén
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro