ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Spriten förändrade deras liv för alltid

Katarina Matsson · 26 Aug 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011
Niklas Löfholm och hans kompisar åkte till Portugal för att titta på fotbolls-EM 2004. Efter en blöt kväll dök Niklas i barnpoolen och bröt nacken.                       – Jag kunde inte klia mig i ansiktet i början, säger han. 

Niklas Löfholm och hans kompisar åkte till Portugal för att titta på fotbolls-EM 2004. Efter en blöt kväll dök Niklas i barnpoolen och bröt nacken.                       – Jag kunde inte klia mig i ansiktet i början, säger han.  Foto: Urban Brådhe


klar

Artikellänk är kopierad

• Niklas Löfholm bröt nacken när han på fyllan dök i en alldeles för grund pool.

• Jan Runar Spjötvold var bara 16 när en flicka dog för att han körde rattfull.

• Hillevi Wahl växte upp i ett alkoholisthem. Det tog henne 40 år att sluta välja destruktiva män. Alkoholens baksida har många ansikten.   

Niklas bröt nacken när han dök berusad

Sommaren 2004 tog Niklas Löfholm, 24, och några kompisar husbilen ner till fotbolls-EM i Portugal. De campade och festade hårt. Den här natten hade de varit inne i Lissabon och firat en tjejkompis. Niklas var full och glad, och när de kom tillbaka till campingen fick han för sig att han skulle bada. Egentligen visste han att poolen hade en barnavdelning och en djupare sida. Ändå var vattnet inte högre än 90 centimeter där han dök i.– Det enda jag kommer ihåg från det ögonblicket är att jag försökte komma upp till ytan och att det inte gick. Jag såg vattenytan men kunde inte komma dit, säger han.

En kompis hittade honom flytande, fick upp honom och gjorde mun-mot-mun-metoden. Niklas kvicknade till och efter en stund kom en ambulans. Men de trodde att han bara var full och bar in honom i husvagnen. – Jag skrek till mina kompisar att ringa en ny ambulans, för jag kunde inte känna mina ben. Nästa grej jag kommer ihåg är att jag kommer in på akuten och en jäkligt snygg sjuksköterska tar emot mig, säger han.

Hela vistelsen i Portugal är dimmig. Hans föräldrar kom ner och han opererades på plats. Nacken var bruten mellan kota C 6 och C 7. Efter drygt en vecka fick han flyga hem till Stockholm, i en vakuum-vagga som håller nacken stabil. Väl på Karolinska sjukhuset började den långa vägen med rehabilitering.– Allt var jätteläskigt i början. Jag kunde inte ens klia mig själv i ansiktet. Man får lära sig allt på nytt; gå på toa, äta med gaffel, klä på sig, säger han.

I dag har han muskler ner till bröstet och viss känsel i benen. Han håller just på att leta lägenhet för att äntligen flytta hemifrån. Målet är att han ska klara sig själv. – Visst, jag tycker fortfarande att det är jättetråkigt att det hände. Men det finns ingenting att göra åt situationen. Det är bara att träna och försöka komma tillbaka så mycket man kan, säger han.

Jan Runar Spjötvold var bara 16 år när han körde rattfull och voltade med sin epatraktor. En jämnårig flicka dog i kraschen.
Jan Runar Spjötvold var bara 16 år när han körde rattfull och voltade med sin epatraktor. En jämnårig flicka dog i kraschen.Foto: Christina Jarnlid

Jan Runar körde full – 15-årig flicka dödades

Jan Runar Spjötvold kände sig mer trött än berusad när han efter att ha druckit tio öl satte sig i sin epatraktor. Han var 16 år och på väg att påbörja resan som för alltid skulle komma att prägla hans liv. Efter att ha hämtat upp tre kvinnliga vänner för att köra dem till en fest utanför Sunne i Värmland tappade han kontrollen över epatraktorn. Den voltade och började brinna. Jan Runar och två av tjejerna lyckades ta sig ur det brinnande fordonet. En ett år yngre flicka fastnade av okänd anledning. De andra sprang efter hjälp, men den kom för sent och hon avled i lågorna. – Man går runt med en skuld som man har hela sitt liv, som man aldrig kan bli av med, säger han.

I dag, sju år efter olyckan, har Jan Runar hunnit fylla 23 år. Han har också lärt sig att hantera känslorna som minnet av den där augustinatten väcker.– Jag har ju gjort som jag har gjort och då får man stå sitt straff. Det jag fick från rätten var i princip ingenting. Det som aldrig försvinner är minnet. Det är det egentliga straffet, säger Jan Runar. Den första tiden efter dödsolyckan var fylld av tankar och mardrömmar. Jan Runar hoppade av skolan och har sedan dess försörjt sig på ströjobb. I efterhand kan han tänka att han borde ha sökt professionell hjälp. Först efter ungefär fem år kunde han börja leva ett något så när normalt liv. Han tycker att det är ”för djävligt” att så många rattfyllerister åker omkring på de svenska vägarna. – När någon väl blir tagen för rattfylla händer ingenting. Det är som att så länge de inte kör ihjäl någon är det nästan okej, säger Jan Runar.

Han tycker att straffen borde höjas. – De som åker dit för rattfylla flera gånger borde få alkolås, säger han. Vad skulle du vilja säga till en person som är på väg att köra rattfull?– Det är svårt. Jag vet ju att man inte lyssnar så mycket på andra i den situationen. Det enda jag kan säga är ”titta på mig – se hur det gick för mig”, säger Jan Runar.

Hillevi Wahl växte upp i ett alkoholisthem. Det har präglat hennes liv långt upp i vuxen ålder.
Hillevi Wahl växte upp i ett alkoholisthem. Det har präglat hennes liv långt upp i vuxen ålder.Foto: Urban Brådhe

Hillevis barndom blev förstörd av supandet

Kiss, spyor, tafsande gubbar, elaka kommentarer, slag – och den eviga otryggheten. Uppskattningsvis 200 000 barn växer upp i missbrukarfamiljer. Författaren och journalisten Hillevi Wahl är en av dem.– Jag var rädd för mitt liv flera gånger, säger Hillevi.– Mamma blev fruktansvärt elak när hon drack. Min pappa drack på ett annat sätt. Han blev väldigt trött, säger hon. Uppväxten präglades av fyllefester och Hillevi sov med kläderna på för att slippa sexuella trakasserier från okända gäster. – Det finns forskning som säger att alkoholistbarn har stresshormoner på samma nivå som elitsoldater i krig. Jag har överlevt ett krig, säger Hillevi.– Min mamma var väldigt trasig. Hon åkte ut och in på avgiftning och försökte ta livet av sig, säger hon.

Själv var Hillevi bara fem år när hon första gången härmade mamma och åt tabletter. När hon var tolv år bröt hon med modern, men den trasiga uppväxten har följt henne långt upp i vuxen ålder.– Jag drack friskt när jag var tonåring och har prövat på knark. Det tog mig 40 år att sluta välja destruktiva män, säger Hillevi.

Vändningen kom när hon träffade sin nuvarande man, ”fantastiske” Gunnar. Nu har de två egna barn, Elliot, 4, och Movitz, 2. Själv dricker hon nästan inte alls längre.– Jag tycker inte att föräldrar ska dricka med sina barn. Vi har ju nolltolerans när det gäller bilkörning, men inte när det gäller barn. Tänk om något händer, säger Hillevi. Hon vill en gång för alla tvätta bort skamstämpeln på alkoholism och se till att barnen har vuxna omkring sig som de kan prata med.– Ha en färdig handlingsplan, på dagis och i skolan, säger Hillevi.Fotnot: Hillevi Wahls bok ”Kärleksbarnet” finns nu i pocket.

klar

Artikellänk är kopierad

Katarina Matsson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro