ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

STOCOV Blattesvenska

Stockholm David Baas · 9 Maj 2006
Uppdaterad 17 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

ÖVERINGRESS: Är förortens blattesvenska ett hinder i samhället eller är det en kreativ utveckling av det svenska språket? En ny undersökning visar att en majoritet inte tycker att blattesvenskan berikar svenskan. Metro har tagit reda på hur några förortskids ser på sitt språk.

ARTIKEL 1: Zany vs. Ebba

Två ord från blattesvenskan, "guss" och "keff", har nu tagit sig in i det svenska språkets finrum, Svenska akademiens ordlista. Det har väckt en hätsk debatt om språkets roll i samhället.

- Vi är kritiska mot vad som ses som korrekt och fin svenska, hur man degraderar människor efter hur de pratar. Vi säger att miljonsvenskan är den mest kreativa och att den utvecklar svenskan, säger Zanyar Adami, chefredaktör på tidningen Gringo.

Debatten om blattesvenskan tog fart när litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström i ett tv-program sa "Regeringen signalerar till våra nya svenskar att det räcker om de lär sig lite lagom blattesvenska´ så att de kan slå upp ett stånd och sälja bananer i Rosengård."

Gringoredaktionen svarade med en annonsliknande text i Gringo den 3 april där det bland annat stod "Witt-Brattströmska kompaniet söker språkfascister."

Zanyar Adami håller till viss del med Witt-Brattström om att blattesvenskan inte funkar på arbetsmarknaden.

- Men problemet är då arbetsmarknaden, som ska sluta döma människor efter hur de pratar och börja lyssna på vad de säger.

Tills arbetsmarknaden har förändrats är det väl en klen tröst för de som inte får jobb på grund av hur de pratar? - Ja, men man kan lära sig klassisk svenska, men det ska inte exkludera andra dialekter eller sätt att uttrycka sig på, säger Zanyar Adami.

En undersökning inom Metro Life Panel visar att bara 28 procent av de tillfrågade håller med Zanyar Adami om att blattesvenskan berikar det svenska språket. 61 procent tycker inte det.

Ebba Witt-Brattström ser blattesvenskan som en kreativ ungdomsslang, men att den skapar hinder i samhället för dem som talar den.

- Slangen är ett skrik på hjälp. Den används av människor som behöver många ord för att beskriva våld, sexuella kränkningar, knark, homofobi, brottslighet och starka aggressioner mot majoritetssamhällets värderingar, säger hon och hänvisar till slangboken "Förortsslang".

Hon köper inte Zanyar Adamis syn på blattesvenskan.

- Han hävdar att det räcker att prata den, men då lurar han sina bröder - för det är ju framför allt pojkar som pratar den. Arbetsplatsen är inte bara ett ställe dit man går för att koka kaffe, utan ett ställe där kommunikationen ska fungera.

Witt-Brattström vill istället se en förbättrad svenskundervisning med mer resurser och mer svensk skönlitteratur på schemat.

Zanyar Adami menar att blattesvenskan är viktigt för identiteten.

- När jag pratar med kids från förorten säger jag "lär er och anpassa er för ni kommer längre med det, men glöm inte var ni kommer ifrån. Glöm inte miljonsvenskan.".

David Baas [email protected]

FAKSIMIL: Rosa "annons" längst ner på sid. 3 i Gringo, i Metro STO, den 3 april.

FAKTA: Liten blattesvensk ordlista abo - fan, wow aina - polis baba - pappa baxa - stjäla, snatta chalas - det räcker! sluta! cho - kompis, brorsan fet - jättebra gendish - supa gitta - sticka iväg guss - tjej habib - kompis ibne - bög jalla - skynda dig! katt - fin tjej keff - dålig knas - problem len - du para - pengar shoo - tjena! shuna - tjej shuno - kille swedi - svensk umek - mamma walla - jag svär Källor: Svenska akademiens ordlista, Förortsslang

ARTIKEL 2: Albykidsen Många elever på Albyskolan söder om Stockholm svänger sig med blattesvenska ord. De flesta kan koppla bort slangen när de behöver.

- När jag ska söka jobb i framtiden kommer jag inte snacka slang, säger Sevil Baghalian.

Sevil Baghalian går i klass 9A på Albyskolan tillsammans med Oleg Zverev, Michelle Sjödahl och Igor Becanovic. Enligt dem pratar nästan alla unga i Alby någon form av blattesvensk slang oavsett om man är invandrare eller infödd svensk.

Vilka ord som används varierar efter vilka invandrargrupper som är vanligast. I till exempel Alby är turkiska uttryck vanliga, medan i Rinkeby är det bland annat somaliska uttryck som gäller.

Orden som används är ofta svordomar eller andra förstärkningsord, som "yao" (som ett utropstecken) eller "abo" (ungefär: fan).

- De flesta använder slangen när de svär för att lärarna inte ska förstå, säger Michelle Sjödahl.

Eleverna tror att de skulle kunna koppla bort blattesvenskan när de vill. När det är dags att ge sig ut på arbetsmarknaden kommer ingen av dem att prata blattesvenska.

- Det låter oprofessionellt att snacka så här, säger Michelle Sjödahl.

Sevil Baghalian tror däremot att hennes bakgrund och språk kommer att bli en fördel i arbetslivet när hon är van vid att prata med människor som inte kan så bra svenska.

Ibland får eleverna på Albyskolan höra att de ska prata bättre svenska, bland annat från lärare. Eleverna själva tror att slangen är något som växer bort när de blir äldre.

Nu är blattesvenskan viktig för att skapa en identitet och visa varifrån man kommer. Men slang finns inte bara i miljonförorterna. På Östermalm finns också en typ av slang, enligt eleverna.

- Det låter lite löjligt, lite fjolligt, säger Michelle Sjödahl.

David Baas

klar

Artikellänk är kopierad

Stockholm David Baas
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro