ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

STOINR Åsa Larsson, sidan 6

Stockholm Pontus Hammarlund · 14 Aug 2006
Uppdaterad 18 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

– Grejen är att det inte är fler kvinnor än män som skriver deckare – tvärtom. Det är bara det att det går så otroligt mycket bättre för kvinnorna. •Varför då? – Vilka är de stora kulturkonsumenterna? Jo, kvinnor i medelåldern. Visserligen är kvinnor enligt alla undersökningar bättre på att byta perspektiv än män. Men det är väl rätt självklart att de kulturkonsumerande kvinnorna är intresserade av vad folk som är ganska lika dem själva skriver. Det är en av anledningarna. •Håller ni ihop? – Ja, det finns en enorm generositet, kollegialitet och medvetenhet om att vi inte konkurrerar. Det är ju precis tvärt om. Läser man en Mari Jungstedt ena dagen så köper man Åsa Larsson nästa dag. •I din nya deckare ”Svart stig” har huvudpersonen juristen Rebecka Martinsson till slut flyttat tillbaka till Kiruna. – Ja, hon har ju hållt på och åkt upp dit hela tiden. Nu var hon tvungen att flytta dit annars hade det blivit fånigt till slut – du vet så där: ”Kitty åker på skidsemester och snubblar på ett lik”. •Är det ett sätt för dig att få vara lite hemma också – åtminstone i tanken? – Absolut. Det är klart. Jag är helt säker på att jag kommer att bo där ytterligare någon period när mina barn har växt upp. Men man blir väldigt onyanserad som utflyttad. Vi som har flyttat från Kiruna är antingen: ”Jag flyttar aldrig tillbaka till det där rövhålet till stad” eller så är allt vackert – inget är fel. •Vad säger din sambo om planerna? – Han behöver ju inte flytta med. Bara för att man är ett par behöver man inte kampera under samma tak precis jämt. Jag älskar honom och vi lever tillsammans. Nu har vi barnen och då är det självklart att man bor tillsammans. Men vi borde i samhället känna oss friare att lösa vår familjebildning på lite mer fria och kreativa sätt. •Dina två tidigare böcker har utspelat sig i kyrkliga miljöer. Du lämnar den miljön den här gången. – Äntligen är jag av med kyrkan. Jag ville att intrigen skulle få sträcka sig ut ur byn och ut ur Sverige. Och då är gruvindustrin perfekt. Min intrig sträcker sig till Uganda. •Du är själv passiv medlem i missionskyrkan. Var det läskigt att lämna ett område du känner till? – Absolut. Det är jätteläskigt. Men å andra sidan är det en slags befrielse, eftersom man inte är så personliogt insyltad.

Namn: Åsa Larsson. Ålder: 40 år. Yrke: Författare (tidigare skattejurist). Familj: Sambon Per, barnen Stella, 7, och Leo, 5. Bor: Mariefred. Aktuell: Hennes tredje deckare ”Svart stig” släpps den 22 augusti. Annat på gång: Ska till Kongo och Rwanda tillsammans med en finsk filmproducent för att göra en tv-dokumentär i januari. Ska även skriva en ”språngbräda till ett manus” till samme producent. Har skrivit en kriminalnovell till Bonniers spänningsnovellantologi ”Över gränsen” som ges ut i oktober.

Åsa Larssons boktips inför hösten: ”Regissören” – Alexander Ahndorils bok om Ingemar Bergman, Mari Jungstedts ”Den döende dandyn” och Joyce Carol Oates ”En författares övertygelse”.

klar

Artikellänk är kopierad

Stockholm Pontus Hammarlund
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro