ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

"Stoppa onödiga dödsfall i vården"

Josefin Michanek · 27 Mar 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011
Professor Håkan Eriksson vill se mer av öppenhet från vårdens sida. Bland annat borde sjukhusen redovisa sina vårdfel öppet.

Professor Håkan Eriksson vill se mer av öppenhet från vårdens sida. Bland annat borde sjukhusen redovisa sina vårdfel öppet.


klar

Artikellänk är kopierad

VÅRDKVALITET. Varje år dör mellan 2 000 och 4 000 människor på grund av medicinska felbehandlingar inom svensk sjukvård. Den bedömningen gör professor Håkan Eriksson som i dag presenterar ett förslag om nollvision inom vården. Han menar att situationen är ohållbar.– Ett flygbolag med samma felprocent som svensk sjukvård skulle inte få skicka upp ett enda plan i luften.

Varför talas det inte mer om det här?– Jag tror det handlar om att man inom professionen är lite generad över att felbehandlingar inträffar som man inte lyckas åtgärda.

Du vill lansera en nollvision, hur ska det gå till?– Vi vill åstadkomma en nationell attitydförändring. Därför utmanar vi alla som är ansvariga – alla från regeringen, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Vårdförbundet och Läkarförbundet – att ställa upp och satsa på en nollvision i vården på samma sätt som inom trafiken. Där dör ungefär 500 personer om året, inom vården rör det sig om mellan fyra och åtta gånger så många.

Varför har man inte haft nolltolerans tidigare?– Man har sagt att man ska förbättra, men inte haft någon tydlig vision. Sverige har en decentraliserad vård. Regeringen sätter en viss ram, men sedan är det landstingen och kommunerna som bestämmer hur vården ska bedrivas, vilket innebär att det blir svårare att ha en enhetlig strategi.

Är en nollvision möjlig?– Att ingen dör på grund av felbehandling kommer inte att ske under min livstid, men kan vi halvera siffran är det en dramatisk förändring.

Hur är det möjligt att så många dör inom vården?– Det finns en rad förklaringar, men mest påtagligt är att vården blir mer och mer komplex och läkemedlen kraftfullare. Gör man en feldosering eller sätter in fel medicin blir konsekvenserna i dag mycket större än tidigare. Vårdsituationen är också mer stressad numera.

Vilka är det som drabbas mest?– Framför allt äldre, men problemet är att Sverige inte har en bra statistik över vilka det är som dör.

Hur orolig behöver man vara som patient?– Man behöver inte vara så orolig, det är trots allt över 100 000 patienter som besöker vården varje månad. Men man kan kräva att sjukhusen öppet rapporterar felbehandlingar. Jag tycker att medborgare ska kunna gå ut på nätet och se hur det ser ut på varje sjukhus.

Är situationen värre i Sverige än i andra länder?– Nej, men vi har inte uppmärksammat det här på samma sätt som i exempelvis USA. Vi har en högkvalitativ vård och kvalitetssäkringen måste fungera bättre. Det behövs en större öppenhet.

Vilket ansvar har Socialstyrelsen?– Socialstyrelsen är regeringens förlängda arm och måste se till att vården bedrivs högkvalitativt. Men hittills tycker jag att Socialstyrelsen har legat för lågt, andra aktörer har gjort mer.

Vad behöver göras?– En viktig metod är att använda mer informationsteknik i vården. I vissa fall behövs det mer personal och utbildning. Personalen behöver också mer stöd i sitt arbete och de ansvariga behöver ta mer ansvar.

klar

Artikellänk är kopierad

Josefin Michanek
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro