ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Stressen på arbetsplatsen gör oss allt sjukare

Peter Lindholm · 8 Maj 2014
Uppdaterad 9 Maj 2014

Sjukt stressigt på jobbet? Du är inte ensam att känna så. Det är så stressigt på dagens arbetsplatser att stress blivit den vanligaste orsaken till sjukdom bland arbetstagare i hela EU.

klar

Artikellänk är kopierad

Kvinnor inom vårdyrken är ofta överrepresenterade i sjukskrivningsstatistiken.
Kvinnor inom vårdyrken är ofta överrepresenterade i sjukskrivningsstatistiken.Foto: TT

Förr hette det att man gick in i väggen eller blev utbränd. Det betraktades som något av en folksjukdom i början av 2000-talet. Men regeringens nya sjukregler och klarare riktlinjer för läkarna gjorde att sjukskrivningarna för stressrelaterade besvär så småningom kunde halverats. 

Nu ökar besvären och sjukskrivningarna och man är snart tillbaka på samma höga nivå igen. Sedan 2009  har antalet sjukskrivna i landet för anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress, där diagnosen utmattningsdepression ingår, ökat med hela 140 procent.

Utmattningssyndrom  är långvarig stress utan chans till tillräcklig återhämtning som leder till en enorm trötthetskänsla som inte går att vila bort, hur mycket man än försöker. Andra symtom är minnesstörningar, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning.

Över 40 miljoner är drabbade i Europa, enligt EU:s Yrkesinspektörskommitté.

Sjukvårds- och hälsosektorn, socialt arbete, transportsektorn samt tjänstesektorn är bland de mest utsatta, konstaterade utredarna efter att ha besökt runt 10 000 arbetsplatser.

Och det är stress, högt arbetstempo och hög arbetsbelastning som leder till den psykiska ohälsan. 

– Sjukfrånvaron i Sverige sjönk på alla håll och kanter 2003 fram till 2010. Efter det har sjukfrånvaron stigit några år. Psykisk ohälsa och inte minst stressrelaterade tillstånd som utmattningssyndrom och liknande tillhör det som ökat mest, säger Jan Larsson, verksamhetsområdeschef ohälsa på Försäkringskassan.

Sedan 2006 är det sjukfall med psykiska diagnoser som är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar som pågår längre än 60 dagar. Antalet sjukfall med en psykisk diagnos har också ökat markant. Den största ökningen ser man hos unga personer och kvinnor i alla åldrar.

Kvinnor har ända sedan 1980-talets början varit sjukskrivna i högre utsträckning än män och skillnaderna har också ökat över tid, skriver Försäkringskassan i socialförsäkringsrapporten ”Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet”.

Kvinnorna hade under 2013 nära dubbelt så många sjukpenningdagar (12,3) jämfört med männen (6,6). Alltså utöver de två första veckorna som arbetsgivaren står för.

40 procent av alla sjukskrivningar är i dag baserade på psykiatriska diagnoser. Men ohälsotalet kan vara större än så.

– Statistiken är inte riktigt tillförlitlig. Vi tar till exempel inte med diagnoser som ställs inom primärvården. De får vi inte ens lov att registrera, säger Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen.

Bland kvinnorna är det de som är anställda i yrken utan krav yrkesutbildning som har flest ersatta sjukskrivningsdagar. Omkring dubbelt så många per anställd än för som kvinnor i ledningspositioner.

De som löper störst risk att drabbas är kvinnor som arbetar på ålderdomshem och hemtjänst för äldre. Värst utsatta där är kvinnorna mellan 30-39 år som har barn i åldrarna 3-12 år, enligt uppgifter från Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

Det är särskilt två  sjukdomsbestämningar  som dominerar de psykiska diagnoserna, konstaterar Försäkringskassan: ”Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress” (cirka 40 procent) och ”Depressiv episod” (cirka 30 procent)”.

Men det tar inte stopp där. Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri vid Karolinska Institutet, har i sin forskning funnit att patienter med utmattningssyndrom har kraftigt ökade koncentration av vissa tillväxt- och inflammationsfaktorer, som kan ha betydelse vid utveckling av andra sjukdomar, framförallt åderförkalkning och tumörsjukdomar.

Enligt AFA Försäkrings skaderegister så tenderar kommun- och landstingsanställda att ha en ökad förekomst av tumörsjukdomar, ett samband man håller på att utreda i forskningsprojektet"Depression och utbrändhet i människovårdande yrken" (DU-projektet).

Att det finns en tydlig koppling mellan ökad arbetsbelastning och psykisk ohälsa har man redan fastställt  i DU-projektet.

– Vi tittade efter, landsting för landsting, hur neddragningarna såg ut i början på 1990-talet, och jämförde med antalet sjukskrivna för psykisk ohälsa i varje landsting fem år senare. Vi såg då att ju större minskningar av personalstyrkan, desto större var sjukligheten hos de anställda som var kvar fem år senare, berättar Marie Åsberg för Suntliv.se.

Kvinnor storkonsumenter av antidepressiva läkemedel

Det kostar samhället cirka 70 miljarder kronor per år att anställda blir sjuka av stress. Det är en uppskattning på vad det kostar att behandla de sjuka och vad man förlorar i utebliven produktion.

Det är en ökning på 20 miljarder kronor på tio år, enligt Socialstyrelsen.

Statistik från Socialstyrelsen visar också att konsumtionen av antidepressiva läkemedel ständigt ökar och slår nya rekord.

För kvinnor är  antidepressiva medel näst största läkemedlet som skrivs ut på recept efter vitamin B12 och folsyra.

Mellan 2006 och 2013 har antalet recept för hela befolkningen ökat med nära 19 procent. Antalet patienter som behandlas för depression har under samma period ökat med 16 procent, från 721 000 till 837 000. 547 000 av dessa är i åldrarna 15-64 år, varav 65 procent är kvinnor.

I fjol tog 11,5 procent av befolkningen antidepressiva läkemedel till en kostnad av 729 miljoner kronor.

Utmattningssyndrom behandlas främst genom en noggrann kartläggning av patientens livssituation och innefattar livsstilsförändring, stresshantering och successiv återgång i normaliserad livsföring.

Socialstyrelsen räknar med att den som drabbas kommer att ha nedsatt arbetsförmåga under avsevärd tid. Rehabilitering tar ofta mer än sex månader och i vissa fall över ett år.

Kognitiv beteendeterapi brukar rekommenderas, något som Åke Nygren, professor emeritus i personskadeprevention, vänder sig emot.

– KBT kan fungera mot depression och ångest, men inte mot utmattningssyndrom. Det finns till och med studier som säger att det är negativt med KBT i ett sådant läge, säger Åke Nygren till Suntliv.se.

klar

Artikellänk är kopierad

Peter Lindholm
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro