ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Stretchning gör skillnad

Petra Axlund · 30 Nov 2008
Uppdaterad 15 Feb 2011
Cia Larsson är träningsinstruktör på Sats i Karlstad och har även skrivit böcker om strechning.

Cia Larsson är träningsinstruktör på Sats i Karlstad och har även skrivit böcker om strechning. Foto: Øyvind Lund


klar

Artikellänk är kopierad

Det går, liksom inom allt annat som har med träning att göra, trender inom stretchning. En del säger att det är helt onödigt. Vissa säger att man ska göra det innan passet, andra efter.Stretchning är ofta något man gör lite i förbifarten, utan varken tanke eller engagemang. Man kan träna i en hel timme men stretchningen får bara några minuter. Men hur är det egentligen med stretchning? En del forskare hävdar att det är helt onödigt. Andra att det kan förebygga både värk och skador. – Det är skillnad på stretchning och stretchning. Hård stretch innan styrketräning och explosiva idrotter kan vara rent skadligt eftersom att man kan töja ut muskeln för mycket, säger Cia Larsson, personlig tränare och författare till boken ”Stretchguiden”. – Före sådan träning är det bättre med en lätt uppmjukning för att öka rörligheten.Sedan är det med stretchning som med all annan träning, det krävs regelbundenhet för att det ska ge resultat. En myt är att man kan stretcha bort träningsvärk, men det är när man blir varm som värken lindras, så fort man blir kall igen kommer värken tillbaka. Enda sättet att bli av med den är att låta muskeln vila. De muskler som många som sitter framför en dator skulle må bra av att stretcha mer är bröstmuskeln och höftböjaren. – Ofta kommer ryggvärk från just det faktum att man har för korta muskler i höftböjaren, sätet eller låren. Och har man för korta och stela bröstmuskler får man lätt ont i axlarna, säger Cia Larsson. Kör man ett ordentligt stretchpass med syfte att förlänga muskeln ska det göra lite ont. Men inte för ont då det blir svårt att slappna av och man spänner emot.  – Håller man emot förlorar man hela stretcheffekten. 

SätetSitt ner med rak rygg och med händerna i golvet bakom dig. Placera vristen på det andra låret eller knäet och dra försiktigt benet mot magen. Man kan också ligga på golvet och göra den här rörelsen.
SätetSitt ner med rak rygg och med händerna i golvet bakom dig. Placera vristen på det andra låret eller knäet och dra försiktigt benet mot magen. Man kan också ligga på golvet och göra den här rörelsen.Foto: Øyvind Lund
UnderarmTennisarmbåge är ett vanligt problem vid ensidiga rörelser som att jobba med datormus eller att snickra. Att stretcha de irriterade musklerna ökar blodgenomströmningen. Sträck ut armen framför dig, böj ner handen så att den böjs bakåt.
UnderarmTennisarmbåge är ett vanligt problem vid ensidiga rörelser som att jobba med datormus eller att snickra. Att stretcha de irriterade musklerna ökar blodgenomströmningen. Sträck ut armen framför dig, böj ner handen så att den böjs bakåt.Foto: Øyvind Lund
BröstFatta tag i exempelvis en dörrpost med rak arm i axelhöjd med tummen uppåt. Töj genom att vrida kroppen åt motsatt håll. Håll upp bröstet så att axeln inte åker nedåt och framåt.
BröstFatta tag i exempelvis en dörrpost med rak arm i axelhöjd med tummen uppåt. Töj genom att vrida kroppen åt motsatt håll. Håll upp bröstet så att axeln inte åker nedåt och framåt.Foto: Øyvind Lund
klar

Artikellänk är kopierad

Petra Axlund
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro