ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Stureplanstjejen Paulina: Skulle dö av en överdos eller ta livet av mig”

Josefin Svenberg · 22 Jan 2014
Uppdaterad 22 Jan 2014

För ett och ett halvt år sedan lämnade Paulina, 25, livet som hårt festande Stureplanstjej. Det var efter det att hon blivit drogad och rånad på en inneklubb i New York som hon började inse att hon hade ett missbruk. En kompis sa till mig du måste sluta, du är som ett X2000 som inte stannar”.

klar

Artikellänk är kopierad

”Så jag hade tre olika liv som jag försökte få att gå ihop. Dels var jag Stureplanstjejen, dels satt jag på fester ute i förorten med kriminella missbrukare –­ dels var jag tjejen jag är på jobbet.”
”Så jag hade tre olika liv som jag försökte få att gå ihop. Dels var jag Stureplanstjejen, dels satt jag på fester ute i förorten med kriminella missbrukare –­ dels var jag tjejen jag är på jobbet.”Foto: Erik Abel/TT

Paulina var 17 år när hon testade kokain för första gången.

Det var på en fest i stan med Stureplansfolk.

– Alla var äldre än mig, det var en del kändisar och annat ”innefolk” där. Första gången kändes det bra, säger hon.

– Men när jag berättade om det för mina jämnåriga kompisar blev de sura, så jag förstod att det var något jag skulle vara tvungen att göra i smyg om det skulle fortsätta. Jag har alltid varit gränslös och fastnat för grejer.

Och det fortsatte. Först med ett alkohomissbruk, under de år Paulina var tillsammans med en kille som var emot droger och försökte sätta gränser för henne.

– Då drack jag i smyg. Jag kunde ha en pet-flaska med vin i handväskan som jag drack ur då och då, för att vara konstant berusad, berättar Paulina.

– Vårt förhållande tog slut när jag var 21 och då började jag använda kokain för att döva mina känslor. Jag rörde mig allt mer i kretsar där andra använde, det var mycket flashiga nattklubbar och efterfester på Östermalm. Man får mycket gratis som tjej och i den typen av umgänge.

LÄS MER:Kokainet var nära att ta deras liv

Till slut kretsade hela Paulinas liv runt kokainet –­ när hon skulle ta, vem hon skulle ta med och hur ofta hon skulle ta. När hon inte använde hade hon ångest, blev deprimerad och skadade sig själv.

– Jag skaffade en pojkvän som var mycket äldre och umgicks i kretsar där alla använde eller sålde. Nu i efterhand har jag svårt att förstå att det blev så, men det var väl kokainet som lockade.

– Så jag hade tre olika liv som jag försökte få att gå ihop. Dels var jag Stureplanstjejen, dels satt jag på fester ute i förorten med kriminella missbrukare –­ dels var jag tjejen jag är på jobbet.

För att klara av jobbet tog hon olika narkotikaklassade tabletter och drack lite på vardagarna, sedan drack hon stora mängder och snortade kokain på helgerna.

– Jag kände bara att jag ville ha mer och mer och mer droger ­– tills jag dör. Jag kände på mig att jag skulle dö av en överdos eller ta livet av mig.

Precis som för många andra kom ”uppvaknandet” för Paulina efter att allt eskalerat på väldigt kort tid. Det var sommaren 2012. Under en resa till New York var hon hög dygnet runt ­ hon var tvungen att gå in i provrummen när hon shoppade eller dra en lina i taxin på väg till en nattklubb. Under ett besök på en inneklubb med kändisar blev hon drogad med GHB, rånad på allt hon ägde och hamnade på sjukhus.

– Först då började jag reflektera över vad jag egentligen höll på med. Jag var ju helt nedgången vid det laget. En kompis sa till mig ”du måste sluta, du är som ett X2000 som inte stannar”.

Det ledde till att Paulina sökte hjälp för sitt alkoholberoende –­ för att hon hade problem även med kokainet och tabletterna förnekade hon. Hon gick igenom behandlingen med KBT-terapi och Antabus, men efteråt gick hon bara hem och tog tabletter. Inte förrän hon följde med en bekant på ett CA-möte vände det helt.

– Jag gick på ett möte och tog en sponsor direkt, och jag har varit nykter sedan den dagen.

Det var mer än ett och ett halvt år sedan. Efter det har Paulina, nu 25 år, träffat en ny pojkvän och har en egen lägenhet. Jobbet har hon kvar, hon har fått tillbaka sina barndomsvänner och har jättebra kontakt med sin familj.

– Förut tänkte jag att det var min lott i livet att må piss. För jag mådde ju inte bra innan missbruket heller, jag har alltid haft självskadebeteenden och konstiga tvångstankar. Men med CA och programmet mår jag bra på alla sätt, säger Paulina.

– Om man lever i drogerna och festerna kan man tro att livet tar slut när man inte har beroendet, men så är det verkligen inte. Det låter klyschigt men det är verkligen då livet börjar. När man är fri från demonerna.

Paulina heter egentligen någonting annat.

LÄS ÄVEN:

►Familjefadern Rasmus hade knarkskuld på en miljon

►Utåt sett en ”vanlig kille” – på fritiden var Patrik knarkande huligan

klar

Artikellänk är kopierad

Josefin Svenberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro