ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Svensk forskare: Högutbildade tar jobb från lågutbildade

Olle Lindström/TT · 18 Feb 2014
Uppdaterad 18 Feb 2014

Sverige har fått 400 000 fler högskoleutbildade på sju år. Men ökningen av de kvalificerade jobben har stannat av. I stället "knycker" de jobben från de lågutbildade där arbetslösheten ökar. Så när politikerna satsar på mer utbildning är risken att det delvis blir kontraproduktivt.

klar

Artikellänk är kopierad

Sverige har fått 400 000 fler högskoleutbildade på sju år. Samtidigt stiger arbetslösheten för unga utan utbildning.
Sverige har fått 400 000 fler högskoleutbildade på sju år. Samtidigt stiger arbetslösheten för unga utan utbildning.Foto: Alamy

Den svenska utbildningskartan omvandlas i en rasande takt. Mellan åren 2005 och 2012 har de högskoleutbildade i befolkningen bland inrikes födda ökat med 400 000, enligt SCB. Samtidigt har de med enbart grundskoleutbildning blivit 220 000 färre, i takt med att de äldre lämnar arbetsmarknaden och går i pension.

Men de mer kvalificerade jobben har inte alls ökat i samma takt.

- Utbildningsexpansionen har gått mycket snabbare än vad kraven på jobben har, säger professor Michael Tåhlin vid Stockholms universitet som forskat mycket kring matchning mellan utbildning och arbete.

Konsekvensen har blivit att stadigt fler individer har ett jobb som de utbildningsmässigt är alldeles för överkvalificerade för.

De välutbildade knycker därmed jobb, mer ämnade för de lågutbildade som hamnar längts bak i kön — arbetslösheten stiger för unga utan utbildning som får det ännu svårare.

Så tycks problemet se ut, men lösningen är svårare att hitta, enligt Michael Tåhlin.

- Om man kunde skulle man allra helst öka antalet kvalificerade jobb. Det skulle minska trycket på jobben i det nedre intervallet, men den utvecklingen har till och med stannat av.

Att de enklare jobben skulle vara för få, är helt enkelt inte sant. Men på grund av matchningsproblem uppstår ändå en brist på arbetstillfällen för individer som försöker ta sig in i arbetslivet, särskilt bland dem med låg utbildning.

Politikernas recept för ungdomsarbetslösheten med ständiga rop på mer utbildning är därmed kontraproduktivt. Men Tåhlin har förståelse för att receptet skrivs ut.

- Det är mycket lättare för politiken att skapa utbildningsplatser än att skapa jobb, vilket kan leda till att obalansen mellan utbildning och arbete förstärks.

Ytterligare orsaker som skapar allt fler teoretiker som inte behövs, är status och kostnader. Yrkeslinjerna, som utbildar mot bristyrken, har dålig status och kostar dessutom mer för kommuner och stat att driva.

- Det finns alltså flera naturliga förklaringar till att vi får växande matchningsproblem, säger Tåhlin som ändå ser vissa lovande tendenser till åtgärder.

Satsningen på yrkesintroduktion för unga är till exempel ett steg i rätt riktning, men är troligen alltför liten i volym för att råda bot på de grundläggande problemen. De stora greppen saknas fortfarande.

klar

Artikellänk är kopierad

Olle Lindström/TT
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro