ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Svenskarna har god arbetsmoral

Stockholm Mona Johansson · 8 Maj 2006
Uppdaterad 17 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Svenskars arbetsmoral Svenskar har generellt en god arbetsmoral och värderar ett roligt och stimulerande jobb högre än lön och andra förmåner. Det menar Carl Hult, doktor i sociologi vid Umeå universitet. Förra året disputerade han med en avhandling om synen på arbete i sex länder, däribland Sverige. Däremot visar hans undersökning att svenskar i allmänhet uttrycker en något lägre lojalitet mot sina arbetsgivare än människor i länder som exempelvis USA och Nya Zeeland. Variationen i lojalitet tycks delvis hänga samman med politiska värderingar. Mest lojala är de som röstar blått. De som röstar åt vänster framstår som mer reserverade i sitt förhållande till arbetsorganisationen. Med lojalitet menas i det här fallet benägenheten att " bli ett" med företaget, vara stolt i sin arbetsroll och vara beredd att arbeta hårdare än vad man behöver för att företaget ska vara framgångsrikt. - Det bottnar troligen i att vänsterrörelsen traditionellt har ett kritiskt förhållningssätt till överheten. I Sverige är man, i och med den starka arbetarrörelsen, van att ifrågasätta och vara med och påverka, säger Carl Hult. Att inte i alla lägen vara lojal mot sin arbetsgivare kan vara sunt och ett tecken på trygghet, något som vi i Sverige har vant oss vid. Men kanske håller detta på att ändras. - Arbetsmarknaden är osäker i dag och det gör möjligen människor mer benägna att visa arbetsgivaren sin lojalitet - för att inte förlora jobbet, säger Carl Hult och pekar på den färska TEMO-undersökning, som visar att drygt 50 procent av svenskarna upplever att deras möjligheter att kritisera arbetsgivaren har minskat under senare år. - Det finns färre fasta jobb än tidigare och fler vikariat eller visstidsanställningar. Då vågar man kanske inte höja sin röst och kritisera ledningen. På så vis börjar Sverige likna USA. Arbetsmarknaden håller på att bli individualiserad och tuffare. Det är upp till var och en att klara sig själv, konstaterar Hult. Trots att TEMO-undersökningen visar på en ny tendens, är det alltså ändå så att svenskar är mindre lojala mot sin arbetsgivare än anställda i ett flertal andra länder (Hults undersökning bygger på material från 1997). Det finns fortfarande ett ganska stort utrymme för att kritisera och påpeka missförhållanden, utan att för den skull riskera sitt jobb. Det här beror till stor del på den svenska fackföreningstraditionen, vårt sociala skyddsnät och på ett mer kritiskt förhållningssätt. - Sverige har ett trygghetssystem som gör att man vågar. Våra organisationer är dessutom jämförelsevis platta, medan de i USA tenderar att vara mer hierarkiska. Där är det viktigt att tänka strategiskt och klättra på karriärstegen för att komma någon vart - och det gör man bland annat genom att visa lojalitet gentemot sin arbetsgivare. Det har spekulerats i huruvida det amerikanska samhället är byggt utifrån en annan värdegrund, där framgång och individuella prestationer är i fokus. I Sverige finns inte samma press. Vi vet att vi inte förlorar jobbet bara för att vi inte visar framfötterna hela tiden, säger Carl Hult. Men mest framträdande i Hults avhandling är ändå att svenskar värderar ett intressant och utvecklande jobb högre än pengar. Detta blir särskilt tydligt hos människor med hög utbildning och höga positioner. - Att ha eget ansvar, få arbeta självständigt och ha intressanta arbetsuppgifter är faktorer som väger tyngre än lönen vad gäller människors motivation på arbetsmarknaden. För dem som är lågutbildade och som har mer monotona arbetsuppgifter, är pengarna däremot en mer framträdande drivkraft. Arbetsmoralen och lojaliteten gentemot arbetsgivaren tycks alltså öka i takt med att man har frihet i jobbet och trivs med sina arbetsuppgifter. Kvinnor är i någon mån mer benägna än män att värdera sitt arbete utifrån hur intressant det är, snarare än pengar, visar Hults studier. - Det har troligen sin grund i att män traditionellt har varit de som har jobbat för brödfödan, medan kvinnorna oftare ser arbetslivet som en möjlighet att förverkliga sig själva. Även om det ser annorlunda ut i dag, lever känslan delvis kvar, tror Carl Hult och tillägger att även åldern är en faktor som spelar in när det gäller hängivenhet gentemot arbetsgivaren. Unga är mindre lojala och känner sig mer fria att byta bransch eller arbetsgivare. Ju äldre man blir och ju längre man stannar på samma arbetsplats, desto större blir lojalitetskänslan. På en rörlig arbetsmarknad, som den vi har i dag, är det lätt att tro att synen på arbete har förändrats. Vem orkar vara lojal, när man kanske varken kan eller vill vara på samma arbetsplats fram till pensioneringen? Unga människor reser, pluggar och byter jobb i större utsträckning än tidigare. A-kassa, vikariat eller projektanställningar är vanligt. Frågan är om dagens unga verkligen vill ha ett fast jobb. - Jag tror att många både vill ha kakan och äta den. Visst finns det mycket annat än ett fast jobb som lockar unga och det är sant att den traditionella arbetaren som var på samma arbetsplats från examen till pensionering är utdöende. Men just på grund av att de fasta jobben är så få i dag, är de oerhört eftertraktade. Jag tror inte att synen på jobb har ändrats så mycket. De flesta föredrar en trygg anställning före bidragsberoende eller tillfälliga inhopp på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete man trivs med ger identitet och ökar självkänslan, säger Carl Hult. Maria Zaitzewsky

I trettiotvå år har 1:e mentalskötaren Christina Lyngå arbetat för Landstinget. Hennes arbetsplats har varit och är avdelning M78 på Huddinge sjukhus. - Jag är inte dummare än att jag förstår att jag hade kunnat tjäna betydligt mer om jag hade arbetat någon annanstans, säger Christina, som efter alla år fortfarande har en ganska modest lön. - Men här har jag alltid trivts och jag har aldrig velat byta arbetsgivare. Jag känner mig trygg och har fått många möjligheter att vidareutveckla mina kunskaper, vilket har förstärkt det goda och kreativa inom mig. Jag har varit med och utformat den avdelning vi har idag och jag upplever att kommunikationen med ledningen har varit väldigt positiv. Sådant väger mycket högre än en bra lön. Christina menar att lojaliteten gentemot arbetsgivaren kommer av att man bereds möjlighet att göra det som känns rätt och intressant. Man motarbetas inte, utan lyfts snarare fram. Tiden är en annan faktor. Det tar många år att känna sig trygg med en arbetsgivare. Bara i ett fall har Christina personliga uppfattning gått emot landstingets. Det var förra året när det bestämdes att skötarna inte längre fick bära privata kläder. - Det tycker jag var synd. När beslutet väl var taget, var det ju bara att gilla läget. Men jag, och många med mig, protesterade. Vi fick åtminstone säga vårt, säger Christina.

klar

Artikellänk är kopierad

Stockholm Mona Johansson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro