ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Sverige dåligt rustat för framtidens extremhetta

Fredrik Hielscher · 6 Aug 2014
Uppdaterad 28 Aug 2014
Fler bränder: Brandsäsongen i södra Sverige kan även komma att vara året om. Om flera stora bränder i skogen startar samtidigt framöver kan resurserna för brandbekämpning få svårt att räcka till samtidigt som man måste upprätthålla beredskap för andra nödlägen.

Fler bränder: Brandsäsongen i södra Sverige kan även komma att vara året om. Om flera stora bränder i skogen startar samtidigt framöver kan resurserna för brandbekämpning få svårt att räcka till samtidigt som man måste upprätthålla beredskap för andra nödlägen. Foto: TT


Branden i Sala blottlägger hur oförberett vårt samhälle är för extrema värmeböljor. Samtidigt är experterna överens om att de kommer att bli vanligare – oavsett om de beror på växthuseffekt eller inte – i Sverige.

klar

Artikellänk är kopierad

Kollektivtrafiken: 
  Dålig luftkonditionering på bussar, tåg och spårvagnar kan rubba förarens koncentration och utgöra en livsfara för passagerarna.
Kollektivtrafiken: Dålig luftkonditionering på bussar, tåg och spårvagnar kan rubba förarens koncentration och utgöra en livsfara för passagerarna.Foto: TT
Fler upplopp: 
  Enligt studier gjorda i södra Europa ökar antalet upplopp under värmeböljor.
Fler upplopp: Enligt studier gjorda i södra Europa ökar antalet upplopp under värmeböljor.Foto: TT
Vattenbrist: 
  Tillgången till dricksvatten kan minska vid värmebölja. Redan i dag finns problem med sinande brunnar i de sydöstra delarna av landet, ett problem som kan bli vanligare i framtiden.
Vattenbrist: Tillgången till dricksvatten kan minska vid värmebölja. Redan i dag finns problem med sinande brunnar i de sydöstra delarna av landet, ett problem som kan bli vanligare i framtiden.Foto: TT
Elförsörjningen: 
  Risk för elavbrott eller elbrist. Elsystemet sårbart för värme. Elhandeln påverkas när möjligheten att kyla kraftverken minskar. Samtidigt ökar elbehovet då kylaggregaten går på högvarv i värmen.
Elförsörjningen: Risk för elavbrott eller elbrist. Elsystemet sårbart för värme. Elhandeln påverkas när möjligheten att kyla kraftverken minskar. Samtidigt ökar elbehovet då kylaggregaten går på högvarv i värmen.Foto: TT

Ändå görs mycket lite, eller inget, för att anpassa vårt samhälle för det varmare vädret, enligt Annika Carlsson-Kanyama, forskningschef för klimat och energifrågor vid Försvarets forskningsanstalt, FOI.

– Det finns ett fåtal kommuner och vissa län som har börjat titta på det, men generellt är det är inget område som prioriteras.

Och det handlar inte bara om att vi får fler skogsbränder. Effekterna av fler värmeböljor påverkar alla delar av samhället. Och i sista ändan är det vår hälsa och vårt liv som står på spel.

– I Sverige dör minst antal människor när det är 12 grader varmt. I Aten är den ideala temperaturen 20 grader. Det är för att vi inte anpassat vårt samhälle för värme. Hela vårt samhälle är anpassat till ett klimat utan de här värmeböljorna. Det betyder att vi måste göra massa saker för att klara av dem på ett bra sätt, säger hon.

Enligt en undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap publicerade i februari i år, är svenska myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner märkligt passiva när det gäller att utreda effekterna av värmeböljor.

För att få till en förändring krävs att en myndighet för det övergripande ansvaret för att frågan förs upp på dagordningen hos svenska myndigheter, kommuner, landsting och länsstyrelser, säger hon och lyfter fram landstinget – som ansvarar för trafik och sjukvård – och Länsstyrelserna, som ger bygglov åt nya bostadsområden som exempel.

– Det är viktigt hur vi bygger eftersom husen kommer att finnas kvar om hundra år. Redan när man ansöker om bygglov för ett nytt bostadsområde borde länsstyrelsen granska hur det skulle klara en värmebölja. Då kanske man inte ska ha jättestora fönster mot söder, till exempel.

Det finns också många sätt att minska den upphettning som blir i städer under värmeböljor.

– Det är till exempel viktigt med mycket grönska, som ger skugga. I vissa länder målar man taken vita för att reflektera en del av solvärmen, säger Annika Carlsson-Kanyama.

Enligt Åsa Sjöström som är verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning pågår en hel del arbete – även om det ser olika ut runt om i landet.

– Kommuner och landsting satsar ofta på sådant som är ett problem just där. Har man exempelvis mycket översvämningar satsar man på arbete för att förebygga och hantera det, säger hon.

SMHI har infört ett varningssystem för värmeböljor som också ska vara till hjälp inom vården. Region Skåne ligger i framkant när det gäller sådana varningar och att anpassa äldreboenden när hettan slår till.

– Men det är ett ökande problem och vi är inte jättevana att hantera värmeböljor i Sverige. Kunskapen finns, så det gäller att hitta de svaga punkterna i samhället och se vad vi kan göra bättre, säger Åsa Sjöström.

klar

Artikellänk är kopierad

Fredrik Hielscher
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro