ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Sverige drar lärdom av attackerna mot Estland

Mia Odeh · 16 Apr 2008
Uppdaterad 15 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

– Sverige skulle inte klara av en sådan här attack om det hände idag. Det säger Ingvar Hellquist, chef för informationssäkerhetsenheten på Krisberedskapsmyndigheten, om IT-attackerna som drabbade Estland förra året.Det har gått ungefär ett år efter de omfattande IT-attackerna i Estland som i princip lamslog all internettrafik under tre dagar. I går höll Estlands ambassad tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten och Folk och försvar ett seminarium för att diskutera vilka lärdomar resten av världen kan dra av det som hänt i Estland.– Det unika med attackerna i Estland var att de var så välkoordinerade. Det blev verkligen en väckarklocka för både oss och för andra länder, säger Heli Tiirmaa-Klaar, rådgivare i Estlands försvarsdepartement.Heli Tiirmaa-Klaar säger att Estland lärt sig mycket av fjolårets attacker, bland annat att det som gör IT-attacker farligare än andra säkerhetsattacker är att de är oberoende av tid och gränser, vilket kan skapa enorma kedjeeffekter.Konsekvenserna av attackerna mot Estland var i stort sett bara stopp i datatrafiken, men enligt Heli Tiirmaa-Klaar hade attackerna även kunnat drabba viktig infrastruktur om Estland inte varit så pass förberedda att de snabbt kunde skaffa en överblick av problemet och stoppa attackerna.– Sverige skulle inte klara av en sådan här attack om det hände idag. Vi skulle inte kunna skaffa en lägesbild av attackerna, säger Ingvar Hellquist.När attackerna mot Estland nådde sin topp ingick mer än en miljon infekterade datorer i ett så kallat botnät. Ingvar Hellquist berättar att uppskattningsvis 20- till 50 000 datorer i Sverige ingår i ett botnät idag, men att den svenska lagstiftningen inte tillåter spårningar bakåt mot den så kallade noden som en botattack kommer ifrån.KBM presenterade tidigare i april en lägesbedömning av Sveriges krisberedskap. I rapporten bedöms samhällets operativa förmåga vid allvarliga kriser som bristfällig. Sverige saknar en fastställd prioritering av vilka system som är viktigast att skydda och vart man kan vända sig om en attack sker. Därför har KBM skickat en handlingsplan med åtgärdsförslag i 47 punkter till riksdagen. Ingvar Hellquist understryker att den viktigaste åtgärden blir att inrätta en nationell operativ funktion för att få en samlad överblick av samhällets IT-drift – både under normala förhållanden och i kris.

klar

Artikellänk är kopierad

Mia Odeh
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro