ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Sverige säger nej till kärnvapenförbud – var några år från att ha en atombomb på 60-talet

Jesper Lindqvist · IDAG 13:53
Uppdaterad IDAG 14:33
Utrikesminister Margot Wallström (S) meddelade på fredagen att Sverige säger nej till ett kärnvapenförbud. Debatten om kärnvapen pågick även på 50- och 60-talet i Sverige.

Foto: Fredrik Persson/TT/Stockholms länsmuseum


För lite drygt 50 år sedan var svenska kärnvapen inte något otänkbart. Tekniken och kunskapen fanns, och en svensk atombomb var inte alls långt borta. "Om man hade fått grönt ljus så var man 3-4 års arbete ifrån att ha tillgång till en atombomb", säger Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till SVT.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vad: Sverige skriver inte under FN:s konvention om avskaffandet av kärnvapen.

Vem: Den svenska regeringen.

Var: Sverige.

Hur: Det meddelade Sveriges utrikesminister Margot Wallström.

När: I samband med en presskonferens på fredagen.

Varför: ”Hittills har inte några viktiga länder med inflytande på kärnvapen anslutit sig. Konventionen behöver utvecklas, den är inte klar”, har regeringens utredare Lars-Erik Lundin tidigare sagt.

Smällen hörs på långt avstånd och svampmolnet sträcker sig en dryg kilometer upp i luften.

Sverige har precis provsprängt en atombomb i området Nausta, utanför Jokkmokk. Eller ja, det rör sig ju inte om en riktig atombomb. Målet är att prova bombens så kallade "luftstötspåverkan", och man använder därför endast en attrap av en atombomb.

Det är den 28 augusti 1957, och det svenska kärnvapenprogrammet är i full gång. Under de kommande åren ska Sverige ta stora steg framåt i utvecklingen av en fullfjädrad atombomb. Men den svenska regeringen är splittrad och pressas hårt från flera håll i frågan om svenska kärnvapen. I slutändan är det deras beslut som ska fälla avgörandet.

Orolig omvärld

50-talets Europa är ett efterkrigstidens Europa, som samtidigt ser ett nytt, kallt, krig växa fram ur spillrorna av det förödande andra världskriget. I Korea strider USA med sina nya, högteknologiska, vapen med målet att motverka kommunismens framfart. I samband med detta växer sig konflikten med Sovjetunionen starkare, och världen börjar frukta ytterligare ett världskrig – den här gången med kärnvapen som stridsmedel.

LÄS MER
Trots löftet: Satellitbilder visar att Nordkorea bygger nya missiler

Det är med den här vetskapen som diskussionerna kring kärnvapen på allvar drar igång även i Sverige. Redan i andra världskrigets slutskede börjar FOA (Försvarets forskningsanstalt) studera kärnvapen, och tre år senare beslutar man om att en svensk anskaffning av kärnvapen skulle utredas.

Det är dock först under 50-talet som den allmänna debatten i frågan på allvar drar igång.

Ågestaverket, Sveriges första kärnkraftsdrivna kraftvärmeverk, hade en central roll i det svenska kärnvapenprogrammet.Foto: Gunnar Wåhlén/Tekniska museet

Skjuter upp beslutet

Från Försvarsmaktens håll menar man under tidigt 50-tal att den svenska alliansfriheten, som gällde i samband med kriget under föregående decennium, kan ligga Sverige i fatet om ett nytt krig bryter ut. I överbefälhavarens (ÖB) rapport från 1954 (ÖB-54) pekar man på dessa faktorer, plus det faktum att Sverige geografiskt sett har ett strategiskt viktigt läge om en militär konflikt mellan USA och Sovjet skulle bli verklighet.

Regeringen är dock mer försiktig.

LÄS MER
Trump om mötet med Kim Jong-Un: "Potentialen är enorm"

Socialdemokraterna, som vid den här tidpunkten styr tillsammans med Bondeförbundet (i dag Centerpartiet), är splittrade internt. 1956 har en utredning kommit fram till att Sverige bör satsa på civil kärnenergi, och statsminister Tage Erlander bedömer att det beslutet tills vidare även får gälla för militären, fram tills att ett nytt beslut kan fattas i början av 60-talet. På så sätt försöker han få med sig hela den splittrade regeringen, för att uppvisa en enad front utåt.

Beslutet, eller icke-beslutet om man så vill, leder till att det svenska kärnvapenprogrammet fortskrider, och även om ÖB får avslag på begärda medel för det så kallade L-programmet (”Forskningsprogram för framtagande av underlag för konstruktion av atomladdningar”) så tilldelas FOA ett stort anslag 1959, vilket leder till att utvecklingen av svenska kärnvapen nu håller på att bli verklighet.

Redaktör Bertil Svahnström står i talarstolen inför en demonstration mot kärnvapen utanför en skola i Ursvik den 28 september 1961. Foto: SvD / TT /

Får problem med plutonium

Det är vid den här tidpunkten, och några år tidigare, som den allmänna debatten om kärnvapen har blåst upp. ÖB Nils Swedlunds ställningstagande 1957 blir gnistan som tänder elden på svenska debattsidor, där borgerliga debattörer i hög utsträckning är för svenska kärnvapen medan vänstern är emot desamma, samtidigt som Socialdemokraterna fortfarande är splittrade i frågan.

– Det var en väldigt publik debatt, för och emot svenska kärnvapen. Tunga röster förespråkade att vi måste ha de här vapnen eftersom ryssarna har dem, säger Robert Dalsjö vid FOI, till SVT.

LÄS MER
Sydkorea stänger av högtalarpropaganda mot Nord – detta har hänt mellan länderna

Vid produktionen beslutar man sig i Sverige för att använda plutonium istället för uran, eftersom det senare anses vara tekniskt svårare. Plutonium ska man utvinna via kärnreaktorer, men det är just bristen på detta som gör att tidsplanen för att få fram kärnvapen skjuts framåt i början av 60-talet.

Trots detta går arbetet starkt framåt, och enligt Robert Dalsjö hade Sverige den teknik som behövdes för att påbörja framställningen av kärnvapen.

– Om man hade fått grönt ljus så var man 3-4 års arbete ifrån att ha tillgång till en atombomb, säger han till SVT.

Fick amerikanska garantier

Men det politiska beslutet, som Tage Erlander har skjutit och skjutit på, kommer aldrig.

Det börjar med att åsikterna bland ledande personer inom försvaret förändras. ÖB Nils Swedlund, som tidigt förespråkade kärnvapen, går i pension 1961 och sedan flygvapnet börjat uttrycka sig skeptiskt uppvisar ÖB:s årliga rapporter en betydligt mer skeptisk inställning till kärnvapenprogrammet. Svårigheterna med att få fram tillräckliga mängder plutonium har lett till kostnadsökningar, och eftersom FOA i praktiken inte får anslag för framställningen av kärnvapen är budgeten en viktig fråga.

I rapporten ÖB-65 konstaterar man att det ännu inte finns något beslut från regeringen i frågan, och lägger även till att internationella nedrustningsförhandlingar skulle kunna skadas om Sverige beslutade sig för att börja producera kärnvapen.

LÄS MER
Dokument: USA och Iran – därför hatar de varandra

Det tar sedan inte lång tid innan S-regeringen också börjar svänga i frågan. Enligt SVT kan man hitta förklaringen till denna svängning i amerikanska arkiv, där Sverige kommer överens med USA om att avbryta kärnvapenprogrammet mot att man erbjuds skydd under stormaktens "kärnvapenparaply".

– Det svenska kärnvapenprogrammet gjorde att vi lättare fick den här garantin från amerikanerna. Många länder funderade på att skaffa egna kärnvapen, det var den nya tidens vapen. Frankrike och England hade gjort det, Tyskland funderade på det liksom Italien, Sverige och Schweiz. Det här skulle, enligt amerikanerna, skapa en rörig internationell situation. Då var det bättre att de hade kärnvapen och utsträckte en garanti till de andra länderna, mot att dessa länder avstod från att skaffa egna, säger Robert Dalsjö.

1968 skriver Sverige under FN:s icke-spridningsavtal, vilket i praktiken innebär slutet för det svenska kärnvapenprogrammet.

Statsminister Tage Erlander (S) valde länge att inte fatta ett beslut, innan Sverige till slut skrev på icke-spridningsavtalet 1968.Foto: TT

Bildades en sjö

Vad hände då upp i Nausta, utanför Jokkmokk?

Det genomfördes flera vapentester i området vilket bland annat bidrog till en stor krater, 40-50 meter i diameter. Med hjälp av naturens gång har det under åren bildats en sjö i kratern, med det inofficiella namnet "Foajaure" (Jaure betyder sjö på samiska).

LÄS MER
Så drabbas svenska företag när USA lämnar Iranavtalet

I dag är området avlyst, vilket innebär att tillträdesförbud råder. Det används fortfarande som övningsområde av Försvarsmakten.

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro