ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

"Syftet är inte att hämnas på Dilba"

Peter Lindholm · 20 Aug 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011
Flickidolen Martin Svensson har lämnat det destruktiva levernet bakom sig och låtit sitt förflutna inspirera sin första roman. 

Flickidolen Martin Svensson har lämnat det destruktiva levernet bakom sig och låtit sitt förflutna inspirera sin första roman.  Foto: Lotta Imberg


klar

Artikellänk är kopierad

Flickidolen Martin Svensson har lämnat det destruktiva levernet bakom sig och låtit sitt förflutna inspirera sin första roman.
Flickidolen Martin Svensson har lämnat det destruktiva levernet bakom sig och låtit sitt förflutna inspirera sin första roman.

POPIDOL. År 2002 är flickidolen Martin Svensson en stjärna i fall. Han står inför en internationell lansering, men planerna skrotas då han floppar på hemmaplan. Samtidigt blir äktenskapet med dåvarande hustrun, popstjärnan Dilba, allt frostigare. Vad värre är att han avskyr sig själv och trivs inte med den han blivit i omvärldens ögon.Om detta handlar Martins självutlämnande författardebut ”Hej! Mitt namn var Elton Persson”.– Känslomässigt är den 100-procentigt sann. Det mesta som händer i boken, alltså olika dumheter, är på ett eller annat sätt sanna.

Som att huvudpersonen, den superkommersielle idolen, erbjuder ett förvånat kommunistiskt ungdomsförbund sina tjänster? – Jag tänker inte gå in på vad som är sant och vad som inte är sant, men eftersom jag tycker att det partiet är så roligt kan jag inte låta bli att säga att det faktiskt är sant, haha.

Elton lever ett självdestruktivt liv. Hade du missbruksproblem?– Om man verkligen har haft alkohol- och spritproblem är det ingenting man haft utan då är det någonting man har. Men ... nej. Jag upplever att jag drack väldigt mycket under den perioden och jag upplever inte att jag dricker speciellt mycket i dag. Sedan jag fick barn har jag lugnat ned mig.

Det antyds att du gjorde ett självmordsförsök?– Som sagt, jag kan inte kommentera huruvida det är sant eller inte. Men det är ganska tydligt att jag inte var på mitt absolut bästa humör under de åren. Det jag ruttnade på var att bli en figur.

Dilba har hotat att stämma dig om hon känner sig kränkt av din roman.– Om jag skulle ha skrivit en bok som en slags hämndaktion mot mitt ex, där jag ville vara elak mot henne, hade jag skrivit en annan typ av bok. Det är inte det som är syftet med den här boken.

Varför skrev du den?– Faktum är att det är mycket av en slump. Jag ledsnade framför allt på att vara popartist. Jag kände mig ganska oengagerad när det gällde musik. Jag började skriva i stället, men det fanns ingen tanke på att det skulle bli en roman. Det var först när min gode vän Bob Hansson (landets mest kände scenpoet, red:s anm) tyckte att det var ”skitbra” som jag insåg att det kanske var det.

Så du har lämnat musiken bakom dig?– Jag tror det. Men det känns dumt att säga att jag aldrig mer ska göra musik, men just nu känns det.

klar

Artikellänk är kopierad

Peter Lindholm
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro