ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Tvingades vänta sex år för att få sin MS-diagnos

erik paulsson Rönnbäck · 23 Sep 2014
Uppdaterad 23 Sep 2014
– De borde kanske ha ansträngt sig lite mer. När man inte ser vad det säkert är måste man naturligtvis ta prover tills man vet, säger Mikael Plantin, 59, som fick vänta sex år på att få sin MS-diagnos.

– De borde kanske ha ansträngt sig lite mer. När man inte ser vad det säkert är måste man naturligtvis ta prover tills man vet, säger Mikael Plantin, 59, som fick vänta sex år på att få sin MS-diagnos. Foto: Pontus Lundahl/TT


Sex år – så länge fick MS-sjuka Mikael Plantin sväva i ovisshet om varför kroppen bröts ned. Nu berättar han om den långa väntan på en diagnos för att upp­märksamma patienter med neurologiska sjukdomar.

klar

Artikellänk är kopierad

– De borde kanske ha ansträngt sig lite mer. När man inte ser vad det säkert är måste man naturligtvis ta prover tills man vet, säger Mikael Plantin, 59, som  fick vänta sex år på att få sin MS-diagnos.
– De borde kanske ha ansträngt sig lite mer. När man inte ser vad det säkert är måste man naturligtvis ta prover tills man vet, säger Mikael Plantin, 59, som  fick vänta sex år på att få sin MS-diagnos.Foto: Pontus Lundahl/TT

En dag satt Mikael Plantin för första gången mitt emot läkaren på vårdcentralen i Åkersberga utanför Stockholm. Året var 2006 och hans vänsterknä hade börjat vika sig utan förvarning. Benet röntgades, men Mikael skickades hem utan en förklaring. Efter flera återbesök och telefonsamtal till vården tvingades han ge upp tanken på att få en diagnos.

– Jag googlade på allt möjligt och försökte hitta en förklaring, säger han.

Åren gick och den tidigare styrketränande lastbilschauffören fortsatte att bli sämre. Och efter att gipset tagits bort efter ett benbrott 2010 kunde han inte ens ta en kortare promenad.

– Jag kom knappt hem, det var väldigt obehagligt. Högerbenet fungerade skapligt men vänsterbenet släpade bara efter, som dödvikt som hängde där.

Då fick sjukvården änt­ligen upp ögonen för Mikael Plantin. Men läkarna stod fortfarande svarslösa, och inte ens neurologen visste vad som var fel.

Som ett ­sista försök hörde han av sig till en patientorganisation som till slut lyckades skaka fram en träff med ännu en specialistläkare. På hösten 2012, sex år efter det första besöket, ­träffade han läkaren för ­sista gången.

– Efter någon vecka ringde han till mig och sa att jag har multipel skleros. Det kändes som en lättnad på sätt och vis, känn din fiende, det är ju så. Men det är fruktansvärt att det tog så lång tid. Och då har jag ändå haft kontakter och varit ­envis och tjatig. Stackarna som inte kan föra sin talan eller har samma kon­taktnät, de är helt utelämnade.

Kravet: Dubbla antalet neurologer

Nästan var fjärde patient med en neurologisk sjukdom – 24,7 procent – har behövt vänta i mer än ett år från det första läkarbesöket till att ha fått sin diagnos, visar Neuroförbundets ­medlemsenkät. Förbundets generalsekreterare, Marit Jenset, säger att väntetiden leder till att behandlingar inte sätts in i tid för att bromsa sjukdomsförloppet.

– Om du som MS-patient kan få en behandling tidigt så kan du i princip leva som vanligt. Men om det dröjer innan behandlingen så har redan sjukdomen påverkat dig, och det som är skadat går inte att reparera.

Neuroförbundet kräver att sjukvården måste bli bättre på att utfärda remisser till specialistläkare, och att det i många fall handlar om att sänka tröskeln för ett besök. 

Förbundet vill också att landets 300 neurologer fördubblas i antal för att få ner väntetiderna.

– Det är först de senaste 10–15 åren som man verk­ligen kan behandla neuro­logiska sjukdomar, och jag tror inte att vården är ­riggad för det. Man måste se explosionen av möjligheter. 

klar

Artikellänk är kopierad

erik paulsson Rönnbäck
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro