ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

USA nös – och världen fick frossa

Leif Oldenburg · 15 Aug 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Oron var stor på världens börser förra veckan.
Oron var stor på världens börser förra veckan.

"När USA nyser får världen lunginflammation” är ett slitet uttryck bland ekonomer. Men det var precis vad som hände i förra veckan. En liten nysning på USA:s bolånemarknad och världens börser darrade i feberfrossa.Det var också under förra veckan som svenskarna fick lära sig ett nytt ord: subprimelån. Lånen introducerades när den amerikanska bomarknaden tycktes befinna sig i ständig uppgång. Alla som investerade i en egen bostad blev förr eller senare miljonärer. Så såg framtidsscenariot ut på 1990-talet och en bit in på det nya millenniet.Och nästan alla fick lån, till och med familjer som egentligen inte hade råd.Konkurrensen bland utlånarna var så hård att hushållen ofta inte bara fick låna till den nya bostaden utan även till kommande räntor, amorteringar och privat konsumtion.Räntorna var visserligen betydligt högre än på den vanliga lånemarknaden, men ingen brydde sig. Säkerheten fanns ju i själva fastigheten, som bara ökade i värde månad för månad.Dessutom återförsäkrade sig låneinstituten internationellt, antingen i kapitalstarka så kallade hedgefonder eller i europeiska storbanker. Subprimelånen paketerades tillsammans med andra värdepapper och såldes vidare till internationella investerare som i alla fall till en början såg en chans att göra stora klipp.Så kom de första kristecknen. Den amerikanska centralbanken höjde bit för bit den ursprungligen rekordlåga räntan på 1 procent till 5 procent.– Hushåll som redan levde på marginalen föll över kanten. Allt fler kunde inte betala sina lån. Bortsett från de amerikanska hushållen fanns det stora internationella förlorare. Men ingen visste vem som satt med Svarte Petter, säger Peter Malmqvist, analyschef på nätmäklaren Nordnet.

Plötsligt började världens ekonomiska giganter, som handlar med miljardbelopp, dra öronen åt sig. Stora investerare plockade ut enorma summor ur fonder som hade spekulerat i de amerikanska bolånen. Och på bara några timmar var världens börser i gungning.Flera fonder tömdes på miljarder och kunde inte fylla hålen. Till sist tvingades man stoppa alla uttag.Franska BNP Parisbas frös tre fonder som tappat 25 procent av sitt värde på drygt en vecka, tyska privatbanken Sal Oppenheim stängde en fond som tidigare värderats till 750 miljoner euro.– Det är som om banken skulle hänga upp en skylt som sa ”Tyvärr kan vi inte betala ut några pengar”. Du kan tänka dig reaktionen, säger Peter Malmqvist.I slutet av förra veckan var det befogat att tala om en begynnande börskris, och i en värld utan statliga styrmedel kunde kollapsen ha blivit total.Men så hände två saker: Över hela världen ryckte centralbankerna in och började pumpa in kapital på en finansmarknad som varje dag tappades på hundratals miljarder kronor. Dessutom var det dags att visa vilka som egentligen satt med Svarte Petter.

Tyska storbanken Deutsche Postbank och statliga West LB medgav att de tillsammans hade närmare 15 miljarder kronor placerade i amerikanska subprimelån.– Att flera stora aktörer trädde fram och visade sina kort hade stor betydelse, säger Martin Guri, analyschef på SEB, som tycker att förra veckans hysteri ska tas med en nypa salt.– Visst, det gungade till lite. Men det är helt naturligt i ett historiskt perspektiv. De senaste fyra åren har vi haft åtta svängningar av den här typen.

Proffsens tips till småspararna

Annika Creutzer, privatekonomisk rådgivare på Skandiabanken

– När börserna har gått upp så länge krävs det väldigt lite för att de ska börja skaka. Det som händer nu kanske till och med visar sig vara en nyttig avkylning. Har man problem med nattsömnen kan det vara idé att flytta pengarna till räntefonder. Där kan man parkera tills marknaden har lugnat ner sig. Den kris som svept över världens börser är framför allt en kris för finans- och kreditmarknaderna. Däremot pekar konjunkturerna fortfarande uppåt och de stora industriföretagen redovisar godtagbara vinster. Själv har jag avvaktat med att köpa aktier de senaste månaderna. Nu börjar det bli köpläge igen. Men man bör ta det försiktigt, säger Annika Creutzer.

Ylva Yngveson, chef för Institutet för privatekonomi, Swedbank

Vad ska en småsparare göra när det är oroligt på börsen?– Bestäm hur du ska fördela dina sparpengar. Om man haft pengarna på aktiemarknaden länge har kanske pengarna vuxit mycket i förhållande till räntesparandet och det är bra att flytta över pengar. När marknaden sedan går ner kan det vara dags att lägga över åt andra hållet. Bestäm vid vilka tal du ska göra sådana ändringar, var aktiv och utnyttja på så sätt börsens upp- och nedgångar.

Vad ska småsparare inte göra nu?– Sparar man på kort sikt eller snart vill ta ut sina pengar är det onödigt att ha kvar pengarna på aktiemarknaden. Då tar man en onödig risk att det faller.

Tove Bångstad, chef för SEB fonder

Vad ska en småsparare göra när det är oroligt på börsen?– Om man tittar historiskt så är det försvinnande få som träffar rätt när småsparare sitter med fingret på säljknappen och det darrar på börsen. Många säljer för sent och kommer tillbaka in för sent.– Fundera på vad du har för sparandehorisont. Ska man spara till pensionen och har 25 år på sig, så ska man spara i aktier och sitta still i båten.– Satsa på flera aktier och inte bara en enda, det är riskabelt.– Spara varierat, lite räntesparande, lite aktier och kanske någon hedgefond. Då är man inte så sårbar, men det blir heller inte lika hög avkastning.

Vad ska man inte göra?– Agera i panik brukar aldrig vara bra.

klar

Artikellänk är kopierad

Leif Oldenburg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro