ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

USA och Ryssland bryter kärnvapenavtal – så kan världen påverkas

· 2 Aug 2019
Uppdaterad 5 Aug 2019
Vladimir Putin och Donald Trump under G20 mötet i Osaka tidigare i år.

Foto: Shealah Craighead/TT


Efter 32 år väljer både USA och Ryssland att lämna INF – nedrustningsavtalet som kraftigt har minskat antalet kärnvapen i världen. Nu kan flera icke-spridningsavtal vara i fara, och enligt experter ökar risken för militära konflikter.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vad: Ryssland och USA bryter kärnvapenavtalet INF.

Vem: Ryssland och USA.

Hur: USA gav Ryssland fram till 2 augusti att leva upp till avtalets villkor genom att avbryta tillverkningen av långdistansrobotar, men istället valde Ryssland att också bryta avtalet.

När: Deadlinen var satt till idag, fredag den 2 augusti.

Varför: Enligt USA har Ryssland i flera år brutit mot avtalet genom att fortsätta med tillverkningen av långdistansrobotar, något som uppmärksammades redan under Barack Obamas tid som president. Efter att Donald Trump i februari gett Ryssland ett halvår att leva upp till avtalet och dess bestämmelser valde president Vladimir Putin att istället underteckna lagstiftning som gör att Ryssland lämnar INF.

Det var år 1987 som de dåvarande presidenterna Ronald Reagan (USA) och Michail Gorbatjov (Sovjetunionen) undertecknade ”Intermediate-Range Nuclear Forces” (INF). Efter decennier av kallt krig länderna emellan hade vapentekniken utvecklats till en punkt där kärnvapenrobotar kunde avfyras från 550 mils avstånd och nå sitt mål inom tio minuter – något som på allvar aktualiserade kärnvapenhotet.

För att kyla ner spänningarna länderna emellan kom man överens om INF, som innebar det direkta förstörandet av närmare 2 700 missiler samt förbjöd tillverkningen av liknande långdistansrobotar i framtiden.

LÄS MER
Sverige säger nej till kärnvapenförbud – var några år från att ha en atombomb på 60-talet

30 år efter avtalet har man kunnat se en betydande effekt gällande minskningen av kärnvapen i världen. När avtalet trädde i kraft 1987 fanns det uppskattningsvis runt 70 000 kärnvapenstridsspetsar i världen, majoriteten av dessa i Sovjetunionen. Den siffran har idag sjunkit till strax under 15 000, fördelat på nio länder men där USA och Ryssland förfogar över en kraftig majoritet. De båda stormakterna har under de senaste tre decennierna reducerat sina kärnvapenlager med 80 procent.

Ronald Reagan (USA) och Michail Gorbatjov (Sovjetunionen) skriver under INF 1987.Foto: Bob Daugherty

När fick USA reda på att Ryssland hade börjat rusta upp?

Trots att avtalet har varit framgångsrikt sett till nedrustning i världen så har amerikansk kritik mot Ryssland förekommit under en lång tid. Redan 2008 ska Ryssland, enligt amerikanska källor, ha börjat testat de förbjudna missilerna, och 2011 ansåg president Barack Obamas regering att testen innebar att Ryssland inte upprätthåller sin del av avtalet.

Det hela blev officiellt 2013, efter att utrikesdepartementet i USA gått ut med uppgifterna om ett möjligt avtalsbrott, varpå Natos medlemsländer informerades om situationen. Obama skickade året därpå ett meddelande till Vladimir Putin, som innehöll information om anklagelserna och uppmaningar till fortsatta samtal istället för kapprustning.

LÄS MER
Dokument: USA och Iran – därför hatar de varandra

Det ryska svaret blev att man övervägde att bryta avtalet, eftersom man ansåg att även USA brutit mot överenskommelserna om att inte tillverka långdistansrobotar.

Situationen fick Donald Trump att, i februari tidigare i år, ställa Ryssland inför ett ultimatum: Följ avtalet, annars bryter USA överenskommelsen. Man gav Ryssland ett halvår att rätta in sig i ledet, något som Vladimir Putin inte var intresserad av. I juli meddelade den ryska presidenten att han undertecknat en lag som innebär att Ryssland kommer att avbryta INF, något som verkställdes under fredagen.

Barack Obama och Vladimir Putin under ett möte i Kina 2016.Foto: Alexei Druzhinin

Vilka blir konsekvenserna av det brutna avtalet?

Det är ännu oklart vilka konsekvenserna blir när INF avbryts, eftersom avtalet har gällt i 32 år och världen ser väldigt annorlunda ut i dag. I USA har Donald Trump enligt New York Times tidigare uttryckt sin oro över att Kina, som också är en av kärnvapennationerna, inte omfattas av något liknande internationellt avtal. Detta trots att 95 procent av deras missiler består av sådana som skulle strida mot INF-avtalet, enligt den amerikanska militären.

Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har tidigare uttryckt organisationens oro för att Ryssland inte väljer att följa avtalet. Man har dock varit tydliga med att man inte har för avsikt att inleda någon kapprustning med Ryssland, samtidigt som man öppnat upp för förstärkt underrättelseinhämtning som som svar på rysk upprustning.

LÄS MER
Experten om det avbrutna toppmötet: "Två förlorare"

Enligt den amerikanska tankesmedjan Council on Foreign Relations (CRF) bidrar det avbrutna avtalet till att sannolikheten ökar för en militär konflikt mellan Ryssland och ett Nato-land. Ovanpå detta menar man att Nordkoreas fleråriga upprustning samt de försämrade relationerna mellan USA och Iran bidrar till att hela icke-spridningsavtalet från 1968 nu kan vara i fara.

CRF blickar även framåt till 2021, då avtalet ”New START” mellan USA och Ryssland löper ut. Avtalet, som har vissa likheter med INF, bidrog 2011 till historiskt låga nivåer av kärnvapen hos stormakterna. Tankesmedjan varnar för att båda länderna för närvarande rör sig åt fel håll, och att en förlängning av ”New START” är extremt viktig för att hålla antalet kärnvapen i världen på en fortsatt låg nivå.

Det uppskattade antalet kärnvapenstridsspetsar i världen sedan andra världskrigets slut.Foto: CRF
klar

Artikellänk är kopierad

NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro