ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Utpräglat kvinnovåld i deckare – så kan metoo påverka genren

Linnea Bergman · 10 Maj 2019
Uppdaterad 10 Maj 2019
Det är vanligt med detaljerade beskrivningar av kvinnliga brottsoffer i kriminalromaner.

Det är vanligt med detaljerade beskrivningar av kvinnliga brottsoffer i kriminalromaner. Foto: Aina von Segebaden


Detaljerade skildringar av mördade och skändade kvinnor är vardag i svenska deckare. Men i spåren av metoo väcks nu röster som vill ha mer nyanserade skildringar av våldtäkter och ond bråd död – även i våra romaner.

klar

Artikellänk är kopierad

Kvinnan ligger naken, död. Vid hennes kropp står en rättsläkare och en utredare, båda män. Med klinisk blick undersöker de kroppen i detalj och resonerar om den våldsamma död som hon utsatts för.

Så ser schablonbilden av en mördad kvinna ut i kriminalromaner.

– Ibland kan det nästan bli som en tävling i vem som kan komma på värst grejer som offret utsatts för, säger Karl Berglund, forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Samtidigt finns en parallell rörelse, som ifrågasätter hur mördade och våldtagna kvinnor skildras.

Och det finns viktiga skillnader i hur mord och övergrepp mot kvinnor och män framställs i svenska kriminalromaner. Det har litteraturforskaren Karl Berglund kunnat se. I en avhandling som han publicerade 2017 studerade han över 100 svenska deckare.

Mer explicita beskrivningar av mord på kvinnor

Nästan alla sexualmord har kvinnliga offer, men totalt är det fler män än kvinnor som mördas, förklarar Karl Berglund.

Morden på kvinnor har generellt en annan karaktär än mord på män. Kvinnor och även barn är ofta oskyldiga offer som man ska sympatisera med, medan männen kan vara osympatiska maktmänniskor eller själva vara brottslingar.

– Om man ska vara raljant så kan man säga att det skjuts en himla massa män i förbifarten. Men när offren är kvinnor eller barn är det ofta mer explicita beskrivningar, säger Karl Berglund.

Författaren Kicki Sehltedt och litteraturforskaren Karl Berglund. Foto: Anna-Lena Ahlström/Piratförlaget/Karl Berglund/Uppsala universitet.
Författaren Kicki Sehltedt och litteraturforskaren Karl Berglund. Foto: Anna-Lena Ahlström/Piratförlaget/Karl Berglund/Uppsala universitet.

Syftet med de ofta närgångna skildringarna av just kvinnliga offer kan vara flera.

– Det finns en feministisk och samhällskritisk idé att man vill visa upp hur illa det är, för att väcka engagemang i de här frågorna. Samtidigt är det ett gottande i våldsamma, explicita detaljer. Sex och våld säljer, så läsare går förmodligen igång på att läsa om den här typen av lemlästade kroppar, säger Karl Berglund.

Kritiseras för att ge en skev bild av samhället

Karl Berglund tycker att en del av problemet med de ofta närgångna skildringarna av kvinnliga offer ligger i förhållningssättet till verkligheten. I fiktionen finns det egentligen ingen etisk gräns för vad som får och inte får skildras, tycker han.

– Man ska passa sig noga för att moralisera för mycket. Det är lätt att hamna i en videovåldsdebatt om att det är hemskt med alla mördade personer i böcker.

quotation startSex och våld säljer, så läsare går förmodligen igång på att läsa om den här typen av lemlästade kroppar.quotation end

Det Karl Berglund i stället är kritisk emot är att man i den svenska deckargenren ofta säger sig skildra samhällsproblem som de faktiskt ser ut. Samtidigt måste det författaren skildrar fungera i en skönlitterär berättelse.

– Då finns risken att det blir snaskigheter kring våld som säljer. Om man har den tydliga ambitionen att skildra samhället som det ser ut finns det risk att det blir en skev bild. Det är snarare deckarförfattarnas självpåtagna bild av att vara någon slags sanningssägare som jag är kritisk emot, säger han.

Våldtäkter används slarvigt i litteraturen

Just fascinationen över den döda kvinnan i litteraturen går långt tillbaka.

”The death of a beautiful woman is unquestionably the most poetical topic in the world”.

Så skrev redan den amerikanska författaren Edgar Allan Poe, som brukar kallas för deckargenrens fader.

Mord på kvinnor är ofta mer explicit skildrade och tillmäts större betydelse, visar Karl Berglund vid Uppsala universitets forskning. Foto: Pixabay.
Mord på kvinnor är ofta mer explicit skildrade och tillmäts större betydelse, visar Karl Berglund vid Uppsala universitets forskning. Foto: Pixabay.

I början av 2010-talet tyckte sig Katarina Gregersdotter, docent i engelskspråkig litteratur vid Umeå universitet och några kollegor till henne, sig se en trend med allt grövre våldtäktsskildringar inom litteraturen. I en antologi som kom 2012 analyserade de våldtäktens betydelse i olika kriminalromaner.

quotation startBåde författare och läsare kan tycka att det är jobbigt när våldtäkter beskrivs utan en djupare mening. När det bara är en ingrediens som kryddar spänningen.quotation end

De kunde då se att våldtäkter i deckarna användes i olika syften. Det kunde exempelvis handla om att försöka förstå en gärningsman eller en kvinnlig huvudperson bättre. Våldtäkten kunde även användas i en diskussion om samhället och problem på ett mer strukturellt plan.

– Ibland användes våldtäkterna slarvigt, det var bara ondska med ett stort o, säger Katarina Gregersdotter.

Är det ett problem om de används så?

– Jag vill inte moralisera och säga att man behöver skriva på ett visst sätt, men jag vet att både författare och läsare kan tycka att det är jobbigt när våldtäkter beskrivs utan en djupare mening. När det bara är en ingrediens som kryddar spänningen.

Milleniumtrilogin präglade bilden av svenska spänningsromaner

Antologin kom i efterdyningarna av författaren Stieg Larssons dundersuccé Milleniumtrilogin som spreds världen över. Här lärde vi känna datahackern Lisbeth Salander som i boken ”Män som hatar kvinnor” utsätts för en utdragen och sadistisk våldtäkt av advokat Nils Bjurman. En våldtäkt som hon senare tar hämnd på genom att i sin tur våldta honom.

Milleniumtrilogin kom att prägla bilden av de svenska deckarna och hur sexuellt våld skildras i dem, förklarar Katarina Gregersdotter.

– Stieg Larsson var en uttalad feminist som ville förändra världen. Men samtidigt är det många som tycker att även han använder för många detaljer. Det finns inget enkelt svar på om han är bättre än andra, där tycker folk olika. Jag tycker att böckerna fungerar bra, eftersom han har en kontext som är samhället, både det historiska Sverige och det nutida, som förklarar varför män eller vissa män kan begå sådana här brott.

”Genren har länge haft en tradition av vackra, unga, kvinnliga offer för dödande sexuellt våld”, säger författaren Louise Boije af Gennäs. Foto: Pixabay.
”Genren har länge haft en tradition av vackra, unga, kvinnliga offer för dödande sexuellt våld”, säger författaren Louise Boije af Gennäs. Foto: Pixabay.

Att ha en ambition att väcka samhällsdebatt är dock inte en garant för att en våldtäkt skildras med fingertoppskänsla, fortsätter Katarina Gregersdotter. Det svenska deckarparet Maj Sjöwall och Per Wahlöö satte de svenska deckarna på kartan under 60- och 70-talet genom verk präglade av stark samhällskritik.

– Sjöwall/Wahlöö var väldigt politiska, men enligt mig klarade de inte riktigt av det där med sexuellt våld och hur man beskriver kvinnor och offer. Det är ganska sexualiserat. Det har inte åldrats väl. Det är inte en garant för att det funkar för att man säger sig vilja kommentera samhället, säger Katarina Gregersdotter.

Detaljerade mordscener hos Kallentoft och Kepler

Det finns en rad exempel på författarnamn som vill höja medvetenheten om hur våld och våldtäkter mot kvinnor skildras inom litteraturen.

quotation startFör mig har det varit viktigt att skildra offren respektfullt och inte frossa i detaljer. Det är trots allt mångas verklighet man skildrar.quotation end

På 90-talet var Liza Marklund en förgrundsgestalt som stöpte om den svenska deckaren där hon med feministisk udd skildrade bland annat mäns våld mot kvinnor och sexism genom sin romangestalt Annika Bengtzon.

I dag är det tydligaste namnet kanske Katarina Wennstam, kriminalreportern som slog igenom med två reportageböcker om sexuella övergrepp och i dag skriver romaner. Wennstam har länge varit en kritisk röst som ifrågasatt på vilket sätt sexuellt våld skildras både inom populärkulturen och journalistiken.

LÄS MER
Semestra vid mordplatserna i din favoritbok

På andra sidan skalan, med författare som ofta väljer att skildra detaljerade mord- och våldsscener, lyfts ofta namn som Mons Kallentoft och författarduon bakom pseudonymen Lars Kepler fram.

När författaren och dramatiken Sara Stridsberg i höstas gav ut en roman om en våldtäkt och ett styckmord på en prostituerad kvinna i ett skogsparti fick romanen både ris och ros.

Gång på gång spelas den utdragna och detaljerade dödskampen upp, och styckningen av kvinnans kropp är noga skildrad med ett poetiskt språk. ”Det finns något förföriskt i texten som tangerar romantisering,” tyckte Expressens recensent. Samtidigt var perspektivet kvinnans eget. Den mördades som från andra sidan döden blickade tillbaka på sitt liv.

Litteraturforskaren Katarina Gregersdotter och författaren Louise Boije af Gennäs. Foto: Privat/TT.
Litteraturforskaren Katarina Gregersdotter och författaren Louise Boije af Gennäs. Foto: Privat/TT.

Vill ta hänsyn även till fiktiva brottsoffer

Skillnaden det ger när den utsatta själv berättar har även en debutant från förra året tagit fasta på. I journalisten, kriminologen och författaren Kicki Sehlstedts bok ”Sweet Lolita”, om unga flickor som utsätts för övergrepp på nätet, får vi de unga flickornas egna perspektiv.

Som journalist upplevde Kicki Sehlstedt att det var svårt att nå igenom med berättelser om övergrepp på nätet till den breda allmänheten. Flickorna måste då vara anonymiserade och det var svårt att få fram historiernas komplexitet tyckte hon. Här hade skönlitteraturen i stället en viktig roll att fylla.

quotation startGenren har länge haft en tradition av vackra, unga, kvinnliga offer för dödande sexuellt våld – ofta med detaljerade beskrivningar – och manliga, medelålders polismän som sedan löser fallet.quotation end

En stor skillnad mellan journalistik och skönlitteratur är att det inte finns några verkliga personer att ta hänsyn till i en roman. Men Kicki Sehlstedt tycker att den hänsyn man behöver ta ser ut på ett liknande sätt.

– För mig har det varit viktigt att skildra offren respektfullt och inte frossa i detaljer. Det är trots allt mångas verklighet man skildrar, speciellt i mina böcker där händelserna bygger på verkliga kriminalfall även om historierna är påhittade.

Upprätthåller myt om kvinnor som svagt och naturligt offer

Diskussionen om våldtäkter och andra sexualbrott har varit ovanligt aktualiserad efter metoo-vågen hösten 2017.

Louise Boije af Gennäs skriver om metoo i sin nya serie Motståndstriologin. Huvudpersonen Sara har blivit utsatt för en våldtäkt, men väljer att inte vara ett offer utan söker i stället hämnd på maktmaskineriet.

Louise Boije af Gennäs säger att hon alltid har försökt undvika alltför grafiska skildringar av våld mot kvinnor, något hon sett i andra kriminalromaner.

– Genren har länge haft en tradition av vackra, unga, kvinnliga offer för dödande sexuellt våld – ofta med detaljerade beskrivningar – och manliga, medelålders polismän som sedan löser fallet. Det känns unket och ointressant i dag, säger hon.

Mord på kvinnor och på män skildras på olika sätt i svenska spänningsromaner. Foto: TT.
Mord på kvinnor och på män skildras på olika sätt i svenska spänningsromaner. Foto: TT.

Louise Boije af Gennäs menar att den här typen av skildringar upprätthåller en myt av kvinnor som ett svagt och naturligt offer.

– I verkligheten är det oftast mycket farligare att vara man i offentliga miljöer och bli utsatt för misshandel eller annat våld. Men västvärlden vill hålla sina kvinnor i schack genom att överdriva faran med okända psykopater och våldtäktsmän på gator och torg. Den farligaste platsen för kvinnor är tyvärr fortfarande i hemmet.

Även offer som inte ”gör allt rätt” kan få större plats

Båda litteraturforskarna Karl Berglund vid Uppsala universitet och Katarina Gregersdotter vid Umeå universitet tror att metoo kommer att förändra den svenska deckargenren.

– Jag tror att man kommer att börja fundera mer som författare, varför vill jag ha med den här våldtäkten? Att man lägger ner mer energi på om den tillför något till handlingen eller inte, säger Katarina Gregersdotter.

– Min gissning är att det kommer att sippra in i genren. Deckargenren generellt är bra på att bearbeta eller popularisera samtidshändelser. Men det sker alltid med några års eftersläpning, säger Karl Berglund.

quotation startVåld i hemmet där man inte går efter första slaget, att man inte anmäler direkt efter en våldtäkt. Det är inte skildrat inom litteraturen på samma sätt.quotation end

Författaren Kicki Sehlstedt tror även att bilden av det kvinnliga offret inom litteraturen kan komma att breddas efter metoo. Den respektabla kvinnan som ”gör allt rätt” men ändå blir överfallen av en okänd förövare på väg hem från bussen kan komma att kompletteras med berättelser om andra offer.

– Våld i hemmet där man inte går efter första slaget, att man inte anmäler direkt efter en våldtäkt. Det är inte skildrat inom litteraturen på samma sätt. Min känsla är att det håller på att breddas upp lite, säger Kicki Sehlstedt.

Stor sammanhållning bland kvinnliga deckarförfattare

I dag kryllar det av svenska ”deckardrottningar”. Numera finns det lika många bästsäljande kvinnliga deckarförfattare som manliga, och två tredjedelar av huvudpersonerna i kriminalromanerna är kvinnor, visade litteraturforskaren Karl Berglunds avhandling.

Författaren Louise Boije af Gennäs vittnar om en stor sammanhållning bland de kvinnliga författare som skriver spänningsromaner just nu. Det är här, snarare än i fackböcker och på debattsidorna som samhällsproblem lyfts och debatteras, menar hon.

– Jag tror att man kommer att se tillbaka på detta som en unik period och kanske göra kopplingar till både svenska kvinnors medvetenhet under början av 2000-talet och till rörelser som metoo, säger hon.

klar

Artikellänk är kopierad

Linnea Bergman
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro