ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Vad får man skämta om, i det här jävla landet?

Gustaf Larsson · 3 Maj 2019
Uppdaterad 3 Maj 2019
Komikern Jonatan Unge och humorforskaren Hanna Söderlund.

Komikern Jonatan Unge och humorforskaren Hanna Söderlund. Foto: Underproduktion AB/ Press/ Per Boström


Den ständigt pågående diskussionen om vad som är okej att skämta om – och vem som får skämta om vad – fortsätter att ge upphov till starka känslor. Metro lät komikern Jonatan Unge och humorforskaren Hanna Söderlund ge sin syn på saken.

klar

Artikellänk är kopierad

Frågan huruvida man får skämta om allt är en ständigt pågående debatt – som under vissa perioder har varit starkare än andra. Som 2003 när tv-programmet ”Ursäkta röran” med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson lät Emma Zetterberg ovetandes delta i deras så kallade ”SM i Nazireferens”.

Även författaren och podcast-profilen Alex Schulman har nyligen blivit kritiserad för ett, vad han kallar det, uppenbart skämt. Detta när han, samtidigt som Notre-Dame stod i lågor, publicerade en bild av kyrkan med den tillhörande texten “Äntligen”. Kommentarsfältet på Schulmans Instagram fylldes snabbt av hårda kommentarer.

Diabetesskämt gjorde människor upprörda

2013 hamnade komikern Jonatan Unge i blåsvädret när han var en av huvudpersonerna bakom en offentlig diskussion om diabetes.

I sitt dåvarande arbete som programledare för Sveriges radios satirprogram ”Tankesmedjan” stod Jonatan Unge för ett inslag där han skämtade om att diabetiker har som vana att rasa över sin utsatta situation.

”Säga vad man vill om diabetiker, men man kan inte anklaga dem för att stoiskt uthärda och bära sitt lidande i tysthet”, sa han bland annat.

Jonatan Unge, i år utsedd till årets manliga komiker på den svenska standup-galan, minns händelsen tydligt.

– Då hade diabetikerförbundet precis lanserat en kampanj och var väldigt på hugget. Min producent ringde och var jätteupprörd, han kände sig hotad och var rädd, säger han.

Vid ett annat tillfälle, i senaste säsongen av SVT:s standup-program ”Släng dig i brunnen” som sändes 2018, skämtade Unge om pedofiler. Tilltaget följdes av många skratt, men det var andra som inte skrattade lika mycket.

“Raseriet mot SVT – efter komikerns pedofilskämt”, löd en rubrik i tidningen Aftonbladet.

– När man pratar om vad man får skämta om pratar man ofta om vad det blir skandal runt, ofta en påhittad ”svenska folket är upprörd”-nyhet. Någon tidning läser ett antal tweets eller någon profilerad människa startar en kampanj om att någonting är fruktansvärt.

quotation startJag gör i nästan alla fall inte skämt för att någon ska bli upprördquotation end

Är det målet för dig som komiker, att röra upp känslor?

– Nej, det tycker jag inte, men lite småarga kan de gärna få bli. Just diabetikerna drev jag lite med att de var överkänsliga och då blev det så kul att de var så fruktansvärt överkänsliga. Det blev i sig ett skoj.

– Men jag gör i nästan alla fall inte skämt för att någon ska bli upprörd. Jag gör skämt för att få folk att skratta, förtydligar komikern.

Anton Magnusson och Simon Gärdenfors släppte låten ”Knulla barn” 2015. Förra sommaren väckte låten stor debatt och fick därefter plockas ner från Spotify. Foto: Under produktion AB/ Press/ Fredrik Sandberg/ TT
Anton Magnusson och Simon Gärdenfors släppte låten ”Knulla barn” 2015. Förra sommaren väckte låten stor debatt och fick därefter plockas ner från Spotify. Foto: Under produktion AB/ Press/ Fredrik Sandberg/ TT

Hoppades få en politiker upprörd

Annat var det förr, minns Unge. På tiden han ledde ”Tankesmedjan” och kallade sig själv för ”satiriker” – något han aldrig skulle göra nu – hoppades han snarare på att få en politiker upprörd eller att få en högt uppsatt person att skämmas.

– Men är det något jag har lärt mig med tiden är att om man ska håna politiker som är korrupta, eller företag som Lundin Oil som gör smutsiga affärer i tredje världen, kan man inte få dem att skämmas. Det är precis därför de gör som de gör, för att de inte har någon skam i kroppen.

Petrina Solange, årets kvinnliga komiker 2019, tycker att diskussionen kring vad man får skämta om och inte är uttjatad.

– Man kan skämta om allt och allt är okej att skämta om. Det finns inget mer att säga, skriver hon i ett sms till Metro.

43 procent tycker att man får skämta om allt

Men frågan är en vattendelare hos svenska folket. I en ny Yougov-undersökning, gjord på uppdrag av Metro, tycker 43 procent av de svarande att man får skämta om allt, medan 48 procent hävdar motsatsen.

Bland sakerna som de svarande inte tycker att man får skämta om ligger funktionsnedsättningar, sexism och ursprung i topp.

Hanna Söderlund, Universitetslektor vid Institutionen för språkstudier på Umeå universitet, har bland mycket annat forskat på ämnet humor. Hur ett skämt landar beror på vilken position avsändaren har i förhållande till målet, menar hon.

– Om man som en privilegierad person skämtar om grupper som inte är privilegierade, kan det uppfattas som ganska stötande för att man skämtar nedåt i hierarkin, säger Hanna Söderlund.

– Men om man tillhör en grupp som skämtar uppåt i hierarkin är det lättare att få satir att fungera. När man skämtar mot människor som har makt är det mer sannolikt att skämtet blir lyckat, fortsätter hon.

quotation startJag anser mig inte vara en rå och elak människa och jag vet att jag inte våldtar barn eller uppskattar att kvinnor blir massvåldtagnaquotation end

Det är också en svår avvägning att veta om skämtet innehåller allvar eller inte, menar humorforskaren.

– När man kollar på grupper som är öppet högerextrema och de skämtar rasistiskt så kan man inte tolka det som någonting annat än negativt. De säger det på ett skämtsamt sätt men man förstår att det ligger någon form av sanning i det.

Viktigt att sära på åsikter och skämt

Jonatan Unge menar det är viktigt att hålla isär skämten från ens verkliga åsikter.

– Jag anser mig inte vara en rå och elak människa och jag vet att jag inte våldtar barn eller uppskattar att kvinnor blir massvåldtagna. Jag är en ganska schysst typ. Men om jag däremot får höra ett skämt om något av detta ligger jag ibland dubbelvikt.

Kan du skämta likadant i dag som du kunde förr?

– Jag tycker inte att det har drabbat mig så mycket. Jag gissar att en låt som “Knulla barn” hade fått människor att bli upprörda även för 40 år sedan.

Låten han refererar till fick stor uppmärksamhet under sommaren 2018. Anton Magnussons artistalias Mr Cool hade tillsammans med komikerkollegan Simon Gärdenfors släppt låten tre år innan den uppmärksammades och av flera kända svenskar kritiserades.

Några dagar efter att debatten drog igång låg ”Knulla barn” i topp på Spotifys viral-lista, innan låten togs ner från streamingtjänsten.

– Jag tycker att man ska behandla sådana här drev med ett milt överseende bara. Det som var jobbigt för Simon och Anton var att de inte kunde uppträda för att personerna som var upprörda ringde upp olika lokaler och bad dem att inte ta in dem, säger Unge.

Det är också en svår avvägning att veta vad som faller publiken i smaken och inte, fortsätter han.

– Jag vet att jag har sagt fruktansvärda saker som har passerat helt obemärkt och sen kan ett gammalt skämt tas upp och då uppstår det upprördhet.

Samhälleliga förändringar flyttar gränserna för humor

Hanna Söderlund menar att gränserna för vad man får skämta om ständigt förflyttas.

– De sexistiska och rasistiska skämten var absolut mer okej om man går tillbaka till 60-talet. Då skämtade man på det sättet och folk fick ta det. Men ju mer man blir medveten om inkludering och jämställdhet, desto mer ändras också ens sätt att skämta, säger hon.

Den ökade medvetenheten kring frågor som jämställdhet och privilegier, har gjort att vi skämtar annorlunda i dag, menar hon.

– Jag tänker att man kan skämta snyggt och mindre snyggt. Gör man ett smart skämt kan det bli kul, även om man skämtar om exempelvis psykisk ohälsa. Det är både hur man skämtar och kanske vilken position man har.

Jonatan Unge håller med.

– Om jag skulle stressa fram någonting märker jag att skämtet i sig är dumt, och då skäms jag för att det inte är genomtänkt. Men om jag däremot gör ett genomtänkt skämt som är hundra gånger mer vulgärt eller äckligt så skäms inte jag över det.

klar

Artikellänk är kopierad

Gustaf Larsson
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro