ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Vägverket bakom ekologisk kollaps

metro · 25 Aug 2009
Uppdaterad 14 Feb 2011

Marie Jakobi – Civilingenjör

klar

Artikellänk är kopierad

Fragmentering av landskapet gör mig mer skräckslagen än klimathotet och den nya influensan. Den största delen av Sveriges biologiska mångfald återfinns inte i skyddade områden, utan i områden där människan bor och bedriver olika verksamheter. När vi bygger hus, vägar och järnvägar delas naturen upp i allt mindre bitar, som till slut inte ger tillräckligt med mat och utrymme åt växter och djur att leva på. Klimatförändringarna skyndar på utdöendet av arter genom att stressa dem ännu mer. Nationell statistik visar att ett stort antal arter redan i dag minskar i antal och att det nationella miljökvalitetsmålet för ett rikt växt och djurliv inte kommer att uppnås. Allt fler arter hamnar på den nationella rödlistan med hotade arter.

Biotopfragmentering räknas därför som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i världen. Jag har därför ägnat mig åt att studera regionernas infrastrukturplaner, vilka nu ligger ute på remiss på regionernas hemsidor. Samtliga planer som jag tittat på konstaterar att kunskaperna om konsekvenserna om fragmenteringen är otillräcklig. Det finns goda kunskaper om fläckvisa skyddade områden men inte om hur djur och växter rör sig mellan dessa eller hur de påverkas av de barriärer och störningar. Regionerna och Vägverket verkar nöja sig med sådana utredningsresultat och fortsätter att planera vägar som om ”kunskap saknas” betyder att den biologiska mångfalden inte påverkas av planerna. I dagens planeringssystem finns inga större ambitioner att vilja kvantifiera konsekvenserna av fragmenteringen – varken i övergripande planering, enskilda projekt eller i forsknings-anslag för framtagande av metoder och planeringsunderlag. Planeringen verkar fortfarande grunda sig på antagandet att naturens resurser är oändliga. Detta stämmer dåligt överens med miljöbalkens hänsynsregler som talar om att ta ansvar för kommande generationer och medför att vi istället skjuter en större kris framför oss än global uppvärmning: global ekologisk kollaps. Det är dags att även infrastrukturplaneringen antar en modern världsbild och ser naturen som grunden för vår existens som ska värnas och utvecklas. Planeringssystemen och de ekonomiska värderingarna behöver ses över och anpassas till de kunskaper om naturen och vårt samhälles påverkan på biologisk mångfald som vi faktiskt har i dag.

klar

Artikellänk är kopierad

metro
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro