ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Varje generation lite smartare

Vivvi Toikkanen · 4 Apr 2006
Uppdaterad 16 Feb 2011

Tv-tittande och dataspelande tros ha gjort dagens människor bättre på att lösa problem

klar

Artikellänk är kopierad

Varje generation lite smartare 
  Psykologen Sara Henrysson Eidvall är specialist på intelligens- och personlighetstest.
Varje generation lite smartare Psykologen Sara Henrysson Eidvall är specialist på intelligens- och personlighetstest.Foto: Urban Brådhe

På några årtionden har mänsklighetens intelligens ökat markant. Varför människan för varje generation gör allt bättre ifrån sig på IQ-test är ett mysterium. Bättre mat, mer tv-tittande och ett flitigt dataspelande är några tänkbara förklaringar. Trots att vi har blivit smartare har ännu ingen lyckats definiera vad intelligens är. Hög intelligens innebär inte nödvändigtvis att man kan räkna ut knepiga talserier eller hitta lösningen på världssvälten. - Intelligens kan handla om något så enkelt som att se vad som är det smartaste sättet att diska på för att det ska bli så rent som möjligt, säger psykologen Sara Henrysson Eidvall, som är specialist på intelligens- och personlighetstest.VÄRDERAS HÖGTEtt IQ-test mäter bara en bråkdel av hjärnans kapacitet: - Det man mäter är förmågan att tänka logiskt, se samband och lösa problem utan att ha tidigare kunskap och erfarenhet. IQ värderas i allmänhet högre än andra intelligenser, som språklig begåvning, musikalitet och social kompetens. - Samhället bedömer intelligensen som så viktig att man har rätt till stöd och hjälp för att klara sin vardag om man har en IQ under 70. Livet är en räcka problem som ska lösas och då behövs vissa förmågor, säger Sara Henrysson Eidvall. Själv menar hon att man kan klara sig strålande utan en hög IQ. - Jag stöter ofta på människor med lågt resultat på IQ-testet men som har en fenomenal förmåga att lösa problem. De frågar helt enkelt andra om hjälp när den egna förmågan inte räcker till.BÄTTRE RESULTAT Majoriteten av mänskligheten har en intelligenskvot på mellan 85 och 115. Den genomsnittliga intelligensen har dock ökat med mellan tio och tjugo poäng på några årtionden. Fenomenet kallas för Flynneffekten. - Jag tror inte människan har blivit smartare, däremot har vi blivit bättre på att lösa den typ av uppgifter som ingår i IQ-test. Människan får mer stimulans i dag och det gör att fler når sin potential, säger Henrysson Eidvall. Främst tycks människan bli allt bättre på att lösa visuella och rumsliga uppgifter. - Däremot har undersökningar visat att vi inte är bättre på att förstå spelet fotboll i dag än för några decennier sedan. Mer tv-tittande och dataspelande kan förklara varför vi har blivit bättre på visuella uppgifter. - Men jag tror också att modern barnuppfostran där man ofta frågar barnet "Vad tycker du?" stimulerar tänkandet.NYA BEGREPP Att man kan äta sig smart med viss mat, tror hon inte. Däremot fungerar hjärnan sämre om man är undernärd. På senare tid har det, vid sidan av IQ, dykt upp begrepp som EQ, HQ och SQ - emotionell, holistisk och själslig intelligens. - De bygger mycket på personlighetsdrag, som att man är empatisk och vänlig. Sådant är svårt att mäta objektivt, säger Sara Henrysson Eidvall. De nya formerna av intelligens är ofta kulturellt och socialt betingade, och några vedertagna test finns inte eftersom det är svårt att avgöra vad som är rätt och fel svar. Men inte heller vanlig intelligens är lätt att definiera. Det finns ingen fastslagen förklaring av vad det egentligen är. Personer med hög IQ anses dock uppfatta, granska och svara på information snabbare än andra, på gott och ont. - Det gör att personer med hög IQ ibland känner ett visst utanförskap. De blir förbryllade över att andra inte förstår saker lika snabbt som de. Personlighet och intelligens är helt oberoende av varandra. Det supersmarta men ensamma och olyckliga geniet är alltså en myt. - Tvärtom finns det ett samband mellan hög IQ, hälsa och god livskvalitet. Begåvning är den enskilda egenskap som är viktigast för framgång, säger Sara Henrysson Eidvall.INGET RENT SAMBAND Flest smarta finns det bland filosofer, vetenskapsmän och författare, menar vissa experter. - Men sambandet är inte så klockrent. Det finns jättebegåvade diskare också. När man har följt upp personer som har haft full poäng på högskoleprovet var det många som inte alls sökte till en statusutbildning trots att de kunde komma in på vilken utbildning de ville.

klar

Artikellänk är kopierad

Vivvi Toikkanen
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro