ANNONS

Falska påståenden om "falsk kanel"

Åsa Larsson · 21 Nov 2018
Uppdaterad 6 Dec 2018

Ett alarmistiskt inlägg om kanel sprids bland svenska Facebook-användare. Toxikologen: "Väldigt mycket som är felaktigt".

klar

Artikellänk är kopierad

En liten påminnelse inför julen, skriver Facebook-sidan Total balans och delar en bild på en kanelburk ihop med ett inlägg från i februari i år, där man påstår att den kanel som vanligen säljs i butiker idag är ”en falsk giftig variant som på sikt kan skada levern och som absolut inte bör ätas av barn”. Över 3 200 personer har delat inlägget.

Men personen som skrivit inlägget har fått fel för sig på många punkter, enligt Ulla Beckman Sundh, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Det första hon invänder mot är att kalla det för falsk kanel. Kassiakanel är det som i inlägget benämns som falsk kanel och ceylonkanel som den äkta.

– Kassiakanel och ceylonkanel är olika kanelarter. Båda har använts som kryddor under lång tid.

Ulla Beckman Sundh, toxikolog vid Livsmedelsverket.
Ulla Beckman Sundh, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Kassiakanelen innehåller högre halter av ämnet kumarin. Livsmedelsverket skriver på sin sida om kanel: ”En normal användning av begränsade mängder kanel som krydda innebär inte en risk för hälsan. Om man regelbundet och under längre tid får i sig mycket kumarin kan det skada levern.”

– Men när man räknar även på de högsta halterna och betänker den del av befolkningen som kan vara känsligare än andra så kan man fortsätta att använda kanelen som normal kryddanvändning, alltså både i mat och bakverk. Det finns ett högsta tolerabla intag, som även nämns i den här obalanserade skrivningen från Total balans. Det är framtaget av EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) och är fortfarande giltigt.

Liknande påståenden har spridits tidigare och granskats av Viralgranskaren. Men nu påstår inläggsskrivaren att det dykt upp ny forskning som visar att mängden kumarin borde sänkas för att det ska räknas som säkert.

Men det stämmer inte, enligt Ulla Beckman Sundh.

– Nej, det har inte kommit publicerad forskning som skulle visa något sådant.

I inlägget står det att EFSA inte har några egna forskare utan förlitar sig på forskning från industrin och ger råd som ”är framtagna för att gynna industrin”.

– EFSA har inte forskning själva, men de har forskare som granskar publicerade forskningsresultat – och i det ingår även det som industrin tar fram, men det är fullkomligt osant att industrin skulle vara de som forskar åt EFSA. Det är också fullständigt fel att EFSA skulle ha råd som är framtagna för att gynna industrin. EFSA är den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, de ska ge vetenskapligt underlag till EU-kommissionen och EU-parlamentet som skriver lagarna. EFSA har inget annat uppdrag.

Ulla Beckman Sundh tycker att det är olyckligt att skrämma människor helt i onödan.

– Om man överdriver sin användning av vad som helst så kan man må väldigt dåligt. Det går att förgifta sig med vanligt vatten om man anstränger sig.

klar

Artikellänk är kopierad

Åsa Larsson
Så här jobbar Viralgranskaren.
Läs mer

Undrar du om en historia på nätet är sann?

Skicka in ditt tips till oss
GuiderFöreläsningarVarningslistanViralgranskaren i media
Om ViralgranskarenNyhetsbrev  Facebook  Twitter  

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro