ANNONS

Här sprids fluorskräcken på nätet

Åsa Larsson · 6 Feb 2019
Uppdaterad 6 Feb 2019

På konspiratoriska sidor och i grupper på nätet ligger fluortandkräm ständigt i skottlinjen. Just nu sprids en gammal antifluor-artikel som under åren samlat på sig över 40 000 interaktioner på Facebook.

klar

Artikellänk är kopierad

I artikeln från sajten Fritt-uttryck.se tas en rad påståenden upp; fluor är ett utvecklingshämmade nervgift, sänker vårt IQ, är förödande för vår kropp och har bidragit till en ökning av ADHD och autism. Artikelförfattaren betraktar fluortanten som ett svek från samhället och tror att fluor gör oss dummare.

Artikeln är bara ett av många inlägg på nätet som larmar om faror med fluor, eller mer korrekt fluorid, som är det som används i till exempelvis tandkräm.

Det vanligaste problemet är att de som skriver dessa inlägg verkar ta sin utgångspunkt i betydligt högre nivåer av fluorid än vi utsätts för i den här delen av världen. Ett annat problem är att man inte tar hänsyn till forskningsläget, det vill säga om det kommit nya studier. Ett tredje är att man inte skriver att studierna man hänvisar till fått kritik för bristande kvalitet.

Artikeln på Fritt-uttryck.se har cirkulerat i flera år.
Artikeln på Fritt-uttryck.se har cirkulerat i flera år.

Till att börja med, varför håller vi på med fluorid? Svaret är tandhälsa.

– Den gynnsamma effekten av tandborstning med fluoridtandkräm för tandhälsan är väldokumenterad. Läkemedelsverket anser att fluorid är säkert och effektivt för bättre tandhälsa när det används i rätt mängd och på rätt sätt, framförallt genom tandborstning med fluoridtandkräm, säger Tomas Byström, utredare på Läkemedelsverket.

För bästa effekt ska man använda fluoridprodukter en kort stund, spotta ut det och försöka fokusera effekten på tänderna. Det är inte meningen att man ska äta tandkräm och Byström trycker på vikten av att följa instruktionerna på produkterna.

– Hittills har det inte kommit några studier som visar att dentalprodukter som används rätt ger några skadeverkningar, säger han.

Han påpekar att det är viktigt att hålla koll på den sammantagna exponeringen, alltså både fluoridprodukter och det man får via vatten. I vissa delar av världen tillsätter man fluorid i dricksvattnet, men inte i Sverige. Däremot kan fluorid från berggrunden förekomma i dricksvatten, men det kontrolleras noggrant av vattenverken, enligt Tomas Byström.

Men är det farligt med fluorid?

– Det är sant att fluorid är farligt i höga doser. I vissa utvecklingsländer är höga fluoridhalter i dricksvattnet ett stort problem. Men dessa nivåer förekommer inte i svenskt kommunalt dricksvatten, och det förefaller osannolikt att en individ med normalkonsumtion kan nå dessa, säger Mattias Öhman, forskare i hälsoekonomi vid Uppsala universitet.

Han har tillsammans med forskaren Linuz Aggeborn studerat svenskar som växt upp med olika fluoridhalter i dricksvattnet. De fann att tandhälsan varit bättre i områden med högre fluoridhalt, men inga belägg för någon nedsatt kognitiv förmåga när de stämt av mot den svenska mönstringen. Det handlar alltså om svenska nivåer i dricksvattnet och forskarna kan inte utesluta att betydligt högre nivåer skulle ge ett annat resultat.

Öhman och Aggeborn var även intresserade av hur det gick på arbetsmarknaden och fann att de som under uppväxten bodde i områden med högre fluoridhalt tycktes vara sysselsatta i något högre utsträckning vid 22–29 års ålder och ha en något högre arbetsinkomst.

Så var kommer påståendet som att fluorid ger sänkt IQ? Det har sitt ursprung i en studie, som publicerades av två Harvard-forskare i den medicinska tidskriften The Lancet Neurology 2014. I den hänvisade forskarna till en tidigare studie från 2012, en så kallad meta-analys där man tittat på 27 olika studier i Kina, Mongoliet och Iran. Forskningen fick en hel del kritik, bland annat för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen i studien fått i sig.

Artikeln på Fritt-uttryck.se har rubriken ”Fluor klassad som nervgift”. Liknande formuleringar går att hitta på engelskspråkiga sajter, något som tidigare granskats av exempelvis Viralgranskarens amerikanska kollega Snopes. Nya studier klassar inte till exempel gifter, utan klassificering av ämnen görs av myndigheter.

Artikeln på Fritt-uttryck.se påstår också att fluorid skulle ligga bakom en ”enorm ökning av autism, ADHD, dyslexi och andra kognitiva nedsättningar”. Hur är det med det?

– Vi finner inget stöd för att de fluoridhalter som finns i svenskt kommunalt dricksvatten leder till ökad förskrivning av medicin för ADHD, depression eller till ökad diagnosticering för psykiatriska problem, säger forskaren Mattias Öhman.

Ett annat orosmoln har varit osteosarkom, en ovanlig form av skelettcancer. En utforskande studie från 2006 kopplade ihop cancerformen med förekomst av fluorid i dricksvatten, men bara för pojkar, inte flickor, och forskarna påpekade själva att mer forskning behövdes.

Senare studier har inte visat på något samband och en rad hälsomyndigheter världen över har undersökt bevisläget i omgångar. Nu senast gjorde NHMRC, det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning i Australien en genomgång av studier från 2006 till 2015 och fann inte någon koppling mellan fluorid och skelettcancer.

– Svaret på frågan om man får cancer av att borsta tänderna är nej, säger Tomas Byström vid Läkemedelsverket.

Är fluorid ”förödande för vår kropp” om man håller sig inom det som är anses vara vanligt bruk och svenska omständigheter?

– Nej, det finns inga studier som visar på det.

Andra nämnda effekter av höga intag av fluorid är skelettsjukdomen osteofluoros, känd från platser som Indien. Frågan är dock hur läget ser ut i Sverige. Vid en genomgång av fluoridlarmsdiskussionerna i Dagens hälsa 2016 testade reportern att kontakta Philippe Grandjean, en av de två huvudförfattarna till Harvard-studien om IQ och fluorid. Reportern frågade Grandjean om lång tids exponering av små mängder fluorid ens kan orsaka effekter som skelettsjukdomen osteofluoros.

– Det tvivlar jag på, svarade han då.

pil
Om fluoranvändning

Så här står det på Vårdguiden om fluor:

”För mycket fluor kan ge vita fläckar på tänderna. Det kan uppstå en störning i tandemaljen om man får i sig för mycket fluor under den tid tänderna bildas. Denna förändring kallas dental fluoros och är mycket ovanlig i Sverige. I sin mildaste form medför förändringen obetydliga, knappt synliga, vita fläckar eller stråk på tandytan.”

”Precis som av många andra ämnen kan man få förgiftningssymtom och riskera hälsan om man får i sig för stora mängder fluor. Men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluor, och därför är kunskaperna om vilka mängder som framkallar symtom begränsade. Det har angetts att om ett barn får i sig 5-15 milligram fluor per kilo kroppsvikt ger det förgiftningssymtom. Beräknat på en ettåring som väger tio kilo skulle det innebära 50-150 milligram fluor, vilket motsvarar ungefär 1-3 tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter.”

Här kan du läsa mer på Sveriges Tandläkarförbund sida.

klar

Artikellänk är kopierad

Åsa Larsson
Så här jobbar Viralgranskaren.
Läs mer

Undrar du om en historia på nätet är sann?

Skicka in ditt tips till oss
GuiderFöreläsningarVarningslistanViralgranskaren i media
Om ViralgranskarenNyhetsbrev  Facebook  Twitter  

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro