ANNONS

Vi har granskat påståendet och kan inte hitta belägg för att det stämmer. Påståendet ska ha fått betydande spridning på nätet.

Nej, det finns inga belägg för att du blir förgiftad av aspartam

David Peterson · 13 Jun 2019
Uppdaterad 17 Jun 2019

Foto: TT/Skärmdump


Trots hundratals studier som visar att aspartam är säkert, dyker skräckpropaganda om sötningsmedlet upp regelbundet. Och texterna fortsätter att delas.

klar

Artikellänk är kopierad

Påståenden om aspartams påverkan på vår hälsa har spritts under lång tid. Men sötningsmedlet har undersökts flera gånger av både EU och Världshälsoorganisationen (WHO). Dessutom har över 100 studier visat att aspartam är säkert, enligt FDA, det amerikanska livs- och läkemedelsverket.

Sötningsmedlet har varit kontroversiellt sedan det upptäcktes och det sprids ständigt nya påståenden om hälsofaror som ska kunna kopplas till aspartam. Viralgranskaren har tidigare skrivit om hur skräckpropaganda sprids om sötningsmedlet och om aspartament i lightläsk.

Inga kända risker

Enligt Livsmedelsverket finns det inga kända risker med aspartam för befolkningen i stort. Bara för personer med den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU, kan sötningsmedlet vara skadligt, enligt myndigheten.

Ändå fortsätter myter om aspartam att spridas.

LÄS MER
Sanningen bakom den virala videon om matbluffar – i 16 punkter

Under våren 2019 fick bland annat ett inlägg om att aspartam är ”sockersmaken som dödar” över 16 000 delningar på kort tid. I det inlägget kopplas sötningsmedlet till både leukemi och lymfom. Enligt inlägget framställdes aspartam först som ”biokemiskt krigsmedel för militär användning”.

Som källor till cancerpåståendena anges bland annat sajten GreenMedInfo, en sida som bland annat förespråkar vaccinmotstånd och sprider skräckvarningar om cancer.

Men det konstgjorda sötningsmedlet, som får användas i allt från läsk till kosttillskott, upptäcktes av en slump när den amerikanske kemisten James M. Schlatter 1965 höll på att ta fram en magsårsmedicin och bestämde sig för att slicka på sina fingrar.

Han kände då av medlets söta smak, aspartam är nämligen mellan 100 och 200 gånger så sött som vanligt socker.

Enligt EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, finns det inga bevis för att aspartam leder till cancer. De slår också fast att aspartam varken skadar hjärnan eller leder till beteendeförändringar.

Mer ”gift” i juice än läsk med aspartam

I ett annat inlägg som delats tusentals gånger på Facebook i år varnas det för att aspartam även innehåller ”10% av nervgiftet metanol, vilket omvandlas i kroppen t giftigt formaldehyd”.

Inlägget är skrivet av en hälsodebattör som tidigare utsetts till ”Årets förvillare” av föreningen Vetenskap och Folkbildning för ”hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier”.

Det stämmer att aspartam bryts ned till formaldehyd i kroppen. En annan av nedbrytningsprodukterna är metanol, det finns alltså inte i aspartamet men skapas när det bryts ned i magsäcken och tarmkanalen.

Men metanol finns även i små mängder i frukt och fruktjuicer och mängden metanol som tillförs kroppen från ett glas aspartamsötad läsk är mindre än den mängd som finns naturligt i ett glas apelsinjuice.

Enligt inlägget kan aspartam även leda till huvudvärk, minnesförlust, anfall, synförlust, koma, fibromyalgi, muskeldystrofi, Alzheimers och kronisk trötthet.

Men enligt Lilianne Abramsson Zetterberg, professor i toxikologi vid Livsmedelsverket, finns det ingeting som pekar på att aspartam är farligt.

– Aspartam har diskuterats i så många år och tagits upp i många mer eller mindre dåliga studier. Men man har gjort ett flertal riskbedömningar och dragit slutsatser från den samlade kunskapen. Nu senast gjorde man det inom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. De konstaterade, precis som man gjort tidigare, att det finns inget fog för att aspartam i de mängder som vi får i oss skulle vara hälsovådligt. Det finns absolut ingenting som pekar på det, med den kunskap vi har i dag, har hon tidigare sagt till Viralgranskaren.

Aspartam byter namn

I hälsodebattören inlägg varnas det även för att aspartam har bytt namn och nu ”säljs som ett naturligt sötningsmedel som heter “Amino Sweet””.

Det påståendet kommer troligtvis från en artikel från sajten Herbs Info. Men efter att nyhetsbyrån AFP faktagranskade artikeln har Herbs Info tagit bort påståendet om att aspartam skulle marknadsföra som ett naturligt sötningsmedel.

Det stämmer däremot att företaget Ajinomoto Group, som står för nästan 30 procent av världens aspartamförsäljning, bytte namn på märket för sitt aspartam till AminoSweet för nio år sedan. Men aspartam måste fortfarande märkas som just aspartam på innehållsförteckningar.

Misstänkliggör myndigheter

Tillsammans med påståendet om att aspartam är ett ”biokemiskt krigsmedel” följer också en uppmaning om att inte lita på myndigheter. ”Livsmedelsverket kommer inte skydda oss” och ”Livsmedelsverket serverar DIG med nöje” står det om myndigheten i inlägget.

Christina Lindahl är kommunikationschef på Livsmedelverket.

– Vi tänker att det är allvarligt och tråkigt att det är så här. Men relativt sett har svenska myndigheter väldigt högt förtroende så det är svårt att veta hur stor effekt det får, säger hon.

Myndigheten har en policy om att alla anställda måste redovisa om det kan riskera att uppstå jäv. Samtliga personer som sitter med i Livsmedelsverkets expertgrupper ska också fylla i en jävsdeklaration.

– Vi är helt öppna med alla våra vetenskapliga underlag och vilka som är våra experter, vilka sammanhang de varit med i och vilken forskning de gjort. Det är viktigt för vårt förtroende med total öppenhet, säger Christina Lindahl.

pil
Aspartam

Aspartam är uppbyggt av aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra, syror som ingår i många proteiner i vår normala kost. Aspartamet bryts ned i magsäck och tarmkanal och en av nedbrytningsprodukterna är metanol.

Metanol finns naturligt i små mängder i frukt och fruktjuicer. Den mängd metanol som tillförs kroppen från ett glas aspartamsötad läsk är mindre än den mängd som finns naturligt i till exempel ett glas apelsinjuice.

Aspartam introducerades på den svenska marknaden i början av 1980-talet.

Källa: Källa: Livsmedelsverket

pil
Det här är PKU

I Sverige identifieras fem barn med PKU per år, eller fem per 100 000 nyfödda barn. Den medfödd rubbningen i ämnesomsättningen gör att de har en begränsad förmåga att bryta ned fenylalanin, en aminosyran som frigörs när aspartam bryts ned.

För att upptäcka sjukdomen tas det prov på alla barn som föds i Sverige några dagar efter födseln.

Oförmågan att bryta ned fenylalanin gör att det kan ansamlas i sådan mängd i kroppen att det blir skadligt.

Källa: Källa: Livsmedelsverket, Socialstyrelsen

klar

Artikellänk är kopierad

David Peterson
David Peterson
[email protected]
Så här jobbar Viralgranskaren.
Läs mer

Undrar du om en historia på nätet är sann?

Skicka in ditt tips till oss
GuiderFöreläsningarVarningslistanViralgranskaren i media
Om ViralgranskarenNyhetsbrev  Facebook  Twitter  

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro