ANNONS

Sanningen är sällan svart eller vit – här samlar vi sådant som ligger i gråskalan. Det kan handla om missvisande eller grovt vinklade påståenden, utelämnande av relevant information eller ett viralt fenomen som vi reder ut.

Sanningen bakom den virala videon om matbluffar – i 16 punkter

David Peterson · 5 Jun 2019
Uppdaterad IDAG 7:21

Foto: Skärmdump/TT


Videon som visar hur du avslöjar matbluffar har visats mer än 80 miljoner gånger de senaste dagarna. Men innehållet är ett hopkok av rykten, myter, skrämselpropaganda och en liten nypa tillsatt sanning.

klar

Artikellänk är kopierad

Sociala medie-kanalen Blossom har över 57 miljoner följare totalt och är verifierad både på Facebook och Instagram. Bakom sidan står medieföretaget First Media som har samarbetat med stora bolag som Pepsi, Walmart och Tinder.

Företagets affärsplan är att ”levererar målgruppsanpassat innehåll till unga kvinnor och mammor via deras dagliga underhållningskanaler” och att erbjuda ”det inspirerande och innovation materialet som de letar efter”, enligt deras egen sajt.

Detta gör de bland annat genom att publicera välproducerade videoklipp på sociala medier som ofta handlar om olika ”life-hacks”.

I lördags publicerade företaget en ny video på Facebook som snabbt fick stor spridning. I videon går de igenom hur lätt det är att avslöja 16 olika matbluffar. Problemet? Majoriteten av punkterna är inga ”bluffar”.

Sedan klippet lades upp har det setts 80 miljoner gånger samtidigt som antalet följare snabbt ökat på företagets olika konton. Genom att publicera en video med massor av falska påståenden har företaget alltså byggt upp en större bas av följare som de kan tjäna pengar på via sina samarbeten.

Viralgranskaren har gått igenom de 16 påståendena om maten som visas upp i videoklippet. Flera är direkt felaktiga, andra verkar härstamma från enstaka händelser i Indien eller Kina, och ett par av påståendena är så pass otydliga att de inte gått att granska ordentligt.

1. Processad ost smälter inte under tändare

Påstående skulle kunna härstamma från ett rykte som började spridas 2014. Då handlade det specifikt om ost från det amerikanska företaget Kraft.

Det ryktet hade samma ingredienser som det i Blossoms video och handlade om hur processead ost inte smälter när den hålls över en tändare. Enligt Kraft handlar det om att emulgeringsmedel i osten binder samman proteinet och fettet, skriver faktagranskaren Snopes. Den processen gör att osten inte smälter under en öppen låga. För att osten ska smälta krävs lägre temperaturer under en längre tid, enligt företaget.

2014 la Kraft upp en video på Youtube där de förklarade varför deras och andra ostar inte smälter under en tändare. Ost som smälter under en låga saknar emulgeringsmedel vilket gör att fettet och proteinet separeras. Det stämmer alltså att viss ost inte smälter när man använder en tändare – men det betyder inte att osten är skadlig.

2. Ris innehåller plast för att öka vinst

Snopes. Myten om plast i ris har cirkulerat på sociala medier sedan åtminstone 2011, enligt

Den seglivade myten är möjligtvis ett hopkok av två olika nyheter. 2010 upptäcktes det att det kinesiska företaget Wuchang blandade sitt kvalitetsris med ett billigare men sålde det som premiumris.

Produkten stoppades efter skandalen men ett år senare dök en rapport om plastris upp på den vietnamesiska sajten Very Vietnam. Enligt sajten hade kinesiska myndigheter konfiskerat ris som var gjort av en mix av “potatis, sötpotatis och syntetiskt resin med spår av plast.”

I texten hänvisar Very Vietnam också till en talesperson för kinesiska restauranger som enligt sajten sagt att tre portioner av riset motsvarar lika mycket plast som en plastpåse. Men hur mycket plast som skulle ha funnits i riset är oklart och det finns inga belägg för att händelsen överhuvudtaget ägt rum, enligt Snopes.

3. Barnmat innehåller stenar Foto: Skärmdump

I Blossoms klipp visas hur små ”stenar” samlas upp från barnmat med hjälp av en magnet. Det som beskrivs som tillsatt kalcium i barnmaten är i själva verket ”krossade stenar”, enligt klippet.

Tillsatt kalcium är vanligt i barnmat och Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av fem deciliter mjölk eller vegetabilisk dryck med tillsatt kalcium per dag för barn över ett år fö att täcka behovet av kalcium.

Enligt myndigheten ska det inte finnas stenar eller järnfilspån i barnmat.

4. Syntetiska vitaminer brinner

Påståendet om naturliga vitaminer kontra syntetiska är svårt att kontrollera eftersom det inte specificeras vad som är ”naturligt” och vad som är ”syntetiskt”. Videon förklarar varken vilka vitaminer som används eller vilken temperatur de har i ungen där testet utförs.

Men enligt Livsmedelsverket ska det inte vara någon skillnad mellan syntetiska och naturliga, så länge de syntetiska vitaminerna tillverkas med samma molekylstruktur som de naturliga.

5. Fettet i kött kan vara lim

I videon visas brosk och bindväv som påstås vara “köttlim”. Enligt filmklippet används lim för att binda ihop överblivna köttbitar.

Även här handlar det om en liten del sanning. Det finns nämligen flera enzym, exempelvis trombin och transglutaminase, som används för att limma ihop köttbitar. Enzymerna är dock osynliga och utan smak.

I Sverige klassas transglutaminas som en livsmedelstillsats och enligt ett EU-beslut är enzymet inte godkänt för användning som en livsmedelstillsats.

Men det kan finnas EU-länder som anser att transglutaminas är ett processhjälpmedel. I de länderna kan det vara tillåtet att använda transglutaminas för att sammanfoga köttbitar, enligt Livsmedelsverket.

6. Glass innehåller tvättmedel

Påståendet om att glass skulle kunna innehålla tvättmedel verkar komma från Indien. Flera sajter i Sydasien nämner tvättmedel som en olaglig tillsats i glass men de hänvisar inte till några källor. Påståendet skulle ha sitt ursprung från ett polistillslag i Indien i juni 2017. Då upptäckte myndigheter att flera glassbarer i en rad olika städer i landet använde flera otillåtna tillsatser i glassen.

Det finns däremot inga belägg för att tvättmedel skulle förekomma i glass i andra länder. Svenska Livsmedelsverket har inte fått in några rapporter om tvättmedel i glass.

Enligt videon går det att ta reda på om glassen innehåller tvättmedel genom att droppa citron på den. När tvättmedel blandas med citron bildas det mycket riktigt skum.

7. Mjölk med risvatten

Även detta påstående saknar tillräckligt med information för att kunna granskas ordentligt. Videon specificerar varken varför risvatten skulle förekomma i mjölk, varför det är dåligt eller vilken typ av sjögräs som ska användas för att vätskan ska bli blå.

8. Gamla grönsaker färgas

I klippet visas det hur sötpotatis som påstås vara gammal blivit färgad för att se fräschare ut. I Sverige är det enligt lagstiftningen inte tillåtet att färga obearbetade frukter, bär eller grönsaker.

Med obearbetade livsmedel menas livsmedel som inte har genomgått någon behandling som väsentligen ändrat dess ursprungliga egenskaper. Men de kan ha delats, styckats, trancherats, benats ur, hackats, flåtts, befriats från delar, skalats, krossats, skurits upp, rensats, putsats, djupfrysts, frysts, kylts, malts, förpackats eller packats upp utan att anses ha blivit väsentligen förändrade, enligt Livsmedelsverket.

I USA kan det däremot vara tillåtet så länge färgmedlet inte är osäkert, döljer skador eller saknar märkning som uppger att livsmedlet färgats, enligt FDA, den amerikanska motsvarigheten till Livsmedelsverket.

9. Bra kaffe sjunker, dåligt flyter

Enligt videon sjunker bra kaffe medan kaffe med tillsatser stannar kvar vid ytan. Men enligt de kaffeexperter som Metro pratat med är experimentet inte ett tillförlitligt sätt att avgöra kaffets kvalitét på.

Om kaffet sjunker eller flyter kan exempelvis bero på att olika kaffebönor har olika densitet och olika ursprung.

10. Fejksalt innehåller krita

Här finns också flera obesvarade frågor om hur experimentet går till. Blandar man vanligt salt med vatten blir det först grumligt men efter ett tag löser sig saltet och då blir vätskan klar.

Även det här påståendet skulle kunna ha sitt ursprung från en händelse i Kinadär polis slog till mot ett nätverk som sålde industrisalt i stället för livsmedelssalt till restauranger och livsmedelsbutiker.

11. Gamla ärtor är färgade

Påstående om att gamla ärtor färgas och säljs som nya skulle också kunna ha sitt ursprung från Kina. För några år sedan spreds också en video som påstods visa hur ärtor färgades gröna i en cementblandare.

Men enligt faktagranskaren Boom visade videon egentligen hur frön behandlades med bakteriedödande- eller svampbekämpningsmedel.

12. Bra kryddor brinner, dåliga gör det inte

I videon visas det hur färska kryddor börjar brinna under en låga medan det påstås att dåliga inte antänder. Vilka kryddor experimentet fungerar på berättas inte, i klippet visas bara en krydda som ser ut som gurkmeja.

Det är heller inte tydligt varför rena kryddor skulle börja brinna.

13. Bra honung brinner

Enligt klippet går det att skilja ut riktig honung från honung som blandats med vatten genom att sätta eld på den. Äkta honung dödar inte ett ljus medan den utblandade får lågan att slockna.

Experimentet rekommenderas på flera sajter men enligt forskare är testet varken vetenskapligt eller tillförlitligt.

14. Riktigt te ger inte ifrån sig fläckar

Många teer innehåller tannin, en naturligt förekommande polyfenol som finns i växter, vilket är anledningen till att teet lämnar märken efter sig på allt från kläder till tänder.

Viralgranskaren har inte hittat några belägg för att ”äkta te” inte skulle färga av sig.

15. Om smör innehåller olja blir sockret rosa

Ett annat påstående handlar om smör som blandats med olja. Enligt klippet separerar sig smöret och oljan när socker tillsätts och sockret blir rosa. Även här finns det flera frågor som inte besvaras. Varför blir sockret rosa? Vilken typ av olja är det som tillsatts?

16. Varmt vatten tar bort vax från grönsaker

Det stämmer att varmt vatten tar bort vax från grönsaker. Många typer av frukt och grönsaker ytbehandlas med vax. Detta för att ge dem en blank yta och för att förebygga att det bildas mögel.

Vaxet räknas som en tillsats och alla godkända tillsatser är säkra och bedömda utifrån en bred vetenskaplig grund, enligt Livsmedelsverket.

Det finns heller inga hälsorisker med att äta vaxad frukt eller grönt, enligt myndigheten.

klar

Artikellänk är kopierad

David Peterson
David Peterson
[email protected]
Så här jobbar Viralgranskaren.
Läs mer

Undrar du om en historia på nätet är sann?

Skicka in ditt tips till oss
GuiderFöreläsningarVarningslistanViralgranskaren i media
Om ViralgranskarenNyhetsbrev  Facebook  Twitter  

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro