ANNONS

Se upp för fejkade tweets – här är fallgroparna

Åsa Larsson · 23 Nov 2015
Uppdaterad 23 Nov 2015
Donald Trump är en citatmaskin – men inte alla tweets är på riktigt.

Donald Trump är en citatmaskin – men inte alla tweets är på riktigt. Foto: Montage/AP Photo/Eric Schultz


På Twitter finns fejkkonton, desinformation och en hel del roliga satirkonton. Det gäller att hålla koll på vad som är vad.

klar

Artikellänk är kopierad

Här är de olika typerna av fejkade tweets och Twitter-konton som du bör se upp med:

1. Kändisar. Det finns generatorer som skapar fejkade kändistweets, så det gäller att kolla upp om citaten är äkta. Den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump är en riktig citatmaskin och blir också felciterad. Det här lustiga uttaladet spred sig snabbt i höstas:

I samband med Nobelpriset stiger pulsen och en del medier förde vidare uppgifter från ett fejkat konto som skulle tillhöra författaren Svetlana Aleksijevitj, men hennes agentur dementerade att så var fallet när Viralgranskaren ringde och frågade.

2. Satirkonton. I samband med oljekatastrofen i Mexikanska golfen startade någon ett fejkkonto i oljebolaget BP:s namn och skrev saker som:

"Vilken underbar dag! Havet är fullt av de vackraste regnbågar! #varsågod #BPbryrsig".

3. Kändissatirkonton. Det finns en rad kändisar vars parodikonton är mer kända än de själva. När den brittiska drottningen började twittra så skrev det mycket mer kända parodikontot @Queen_UK: "Otroligt att någon startat ett jäkla parodikonto."

4. Bra citat. Ibland får citat spridning trots att personen aldrig sagt det, till exempel Morgan Freeman som felaktigt påstods ha sagt: "Jag hatar ordet homofobi. Det är inte en fobi. Du är inte rädd. Du är ett arsle."

5. Fejkade nyheter. Ibland använder sajter som vill sprida fejkade nyheter också fejkade tweets, till exempel den här sammanklippta bilden där popstjärnan Justin Bieber ser ut att kyssa artisten Austin Mahone. Egentligen kysser båda artisterna ett fans, rapporterar Viralgranskar-kollegan Snopes.

6. Desinformation. Ofta sprids falska uppgifter i samband med katastrofer. En twittrare lade efter Sandy Hook-massakren i USA upp en bild på en skrynklig lapp och skrev: "Ett brev som ett av de oskyldiga offren skrev till sin mamma innan gärningsmannen kom in i hans klassrum."

Och i samband med fotbolls-VM i Brasilien så spreds fejkade bilder som gav intrycket av att det utbrutit kravaller utanför stadion efter Brasiliens förnedrande jätteförlust i semifinalen, något som bland andra Viralgranskaren rapporterade om.

klar

Artikellänk är kopierad

Åsa Larsson
Så här jobbar Viralgranskaren.
Läs mer

Undrar du om en historia på nätet är sann?

Skicka in ditt tips till oss
GuiderFöreläsningarVarningslistanViralgranskaren i media
Om ViralgranskarenNyhetsbrev  Facebook  Twitter  

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro