ANNONS

Uppröra eller påverka? Här är de falska nyheternas anatomi

David Peterson, Filip Häggberg · 26 Jan 2018
Uppdaterad 26 Jan 2018
Fråga dig själv: Vad ligger egentligen bakom nyheten? Det kan vara någon som vill göra dig arg – eller påverka dig att göra ett val.

Fråga dig själv: Vad ligger egentligen bakom nyheten? Det kan vara någon som vill göra dig arg – eller påverka dig att göra ett val. Foto: Shutterstock/IBL


Falska nyheter kan oftast delas upp i två huvudkategorier, de som är till för att underhålla eller göra folk upprörda och de som är till för att påverka. Syftet och genomförandet skiljer sig – det här kan det handla om.

klar

Artikellänk är kopierad

– Det är vanligt att man försöker spela på någonting som är väldigt allmängiltigt eller folkärt. Det kan till exempel vara: Den här eleven hade Sverigeflaggan på sitt mobilskal sen blev han relegerad.

Det säger Viktor Adolfsson, sociala medier-redaktör på Aftonbladet, om en typisk falsk nyhet med syfte att uppröra och göra folk arga.

Ett annat knep som används flitigt är att skriva om personer som folk redan har starka åsikter om.

Ett känt exempel är ett påstående om att statsminister Stefan Löfvens (S) klocka skulle vara värd en kvart miljon. Men egentligen var statsministerns klocka värd mellan 700 och 1 000 kronor.

– Ju mer det verkar genomarbetat i övrigt desto lättare är det att smyga in något som är lite mer hårdraget eller taget ur luften. Det ser ut som att man har gjort jobbet, man kanske har tagit fram dokument eller har bilder, men sen är det ändå någonting som inte riktigt stämmer.

Men skillnaderna är stora mellan den här typen av falska nyheter – och de som produceras enbart för att påverka opinionen.

Brit Stakston, mediestrateg, förklarar.

– Alla har ju egna digitala publiceringsplattformar, så det kan dels handla om individer som exempelvis medvetet lyfter ut fakta ur en rapport för att bygga upp sin egen tes. Men det strategiskt planerade och välregisserade förekommer också, säger hon.

Brit Stakston.
Brit Stakston.Foto: Foto: Wikipedia commons

Det kan vara destruktiva krafter som bara vill störa en process, eller mer organiserade grupper som har i syfte att hindra ett statsbyggnadsprojekt eller driva antivaccinationsfrågor, till exempel.

– Det är ett fenomen jag tror vi behöver se upp för under valrörelsen. Att vi ser ett uppror på nätet som framstår som om det vore en spontan genuin gräsrotsrörelse som en massa människor stödjer – men egentligen är välregisserade opinioner som består av väldigt få individer, som med hjälp av nätet ger sken av en väldigt stor rörelse.

Vad händer sen? Jo, de får med sig en massa människor som tror att det är en faktiskt rörelse. Då har de fått igång någonting, trots att det var väldigt få som låg bakom det från första början.

Vilka ligger bakom den här typen av falska nyheter?

– Det kan handla om strategiska påverkansopinioner. Det kan handla om att olika aktörer vill visa på att den västerländska demokratin inte funkar längre. När proryska Twitter-konton förstärker den katalanska separatiströrelsen genom att fylla flödet med än fler bilder av polisbrutalitet genom att ta bilder från andra situationer görs det för att göda konflikten.

Brit Stakston menar att det bara är naivt att tro att Sverige inte kommer drabbas under stundande valrörelse.

– Vi kommer att se samma fenomen som i andra val, inte bara i den amerikanska valrörelsen utan också i Österrike och under brexitkampanjen där det fanns falska kampanjsidor på Facebook. Det finns krafter som vill driva tesen att den demokrati som vi byggt upp i västvärlden efter andra världskriget inte funkar längre.

pil
Källkritikens dag

När? 13 mars på Viralgranskarens 4-årsdag.

Var? Internet, skolor och på Kulturhuset i Stockholm.

I efterhand? Allt material laddas upp på Lilla Viralgranskaren, där även föreläsningarna från förra Källkritikens dag ligger.

Hur anmäler jag mig? Det är gratis att dyka upp på plats i Hörsalen. Programmet för allmänheten startar kl 18 med panelsamtal. För schema och andra detaljer, anmäl dig till evenemanget på Facebook! Vid frågor, kontakta [email protected].

• Har du frågor om mat och hälsa? Det är inte alltid självklart hur saker ligger till kring kroppen och dess funktioner och det finns många frågetecken och föreställningar ute på nätet. Nu har du chansen att få reda på vad som gäller. Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket finns på plats för att reda ut vanliga missförstånd och myter. Ställ din fråga till [email protected] så kan den får ett svar på scen på Kulturhuset 13 mars!

klar

Artikellänk är kopierad

David Peterson
David Peterson
[email protected]
Filip Häggberg
Filip Häggberg
[email protected]
Så här jobbar Viralgranskaren.
Läs mer

Undrar du om en historia på nätet är sann?

Skicka in ditt tips till oss
GuiderFöreläsningarVarningslistanViralgranskaren i media
Om ViralgranskarenNyhetsbrev  Facebook  Twitter  

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro